Kompassen är, trots alla elektroniska hjälpmedel, det viktigaste instrumentet ombord. En vätskefylld magnetkompass kräver ingen ström eller uppdatering. Den fungerar så länge den har vätska i sig och visar, med tillräckligt bra noggrannhet, var norr ligger.
Artikeln avslutas med en enkel kompassövning. Bli vän med kompassen i sommar och navigera säkrare!
Jag blir smått förtvivlad när jag hör försäljare på båtmässor säga: ”Kompass behövs inte längre, det sitter en navigator i båten.” Fast dessa okunniga säljare säger egentligen: ”Det sitter en GPS i båten.” Som alla vet är GPS ett amerikanskt satellitsystem som kommunicerar med navigatorer (eller ”plotter”). Det finns idag ett antal olika satellitsystem såsom ryska Glonass, Europeiska Galileo och till exempel kinesiska Beidou. Samlingsnamnet för dessa satellitsystem är GNSS, Global Navigation Satellite Systems. Ingen har en ”GPS” i båten. Men denna artikel ska handla om kompassen.
Visar hur förstäven pekar
Kompassen visar alltid var norr ligger. Inte alltid var geografiska nord ligger, men kompassnålen pekar åt magnetiska nord. Skillnaden kallas missvisning och är cirka 6 grader utmed svenska ostkusten. Något större längst i norr och cirka 3 grader utmed västkusten.
Kompassen visar hur förstäven på din båt pekar. Navigatorn visar båtens verkliga kurs förflyttning i grader. Om det blåser eller är strömt åker din båt i sidled samtidigt som den färdas framåt. Navigatorns spår är då en historik om din verkliga förflyttning över bottnen. Kompassen visar din stävade kurs.
Underlättar navigationen
De flesta av oss navigerar med navigator och papperssjökortet ligger bredvid om vi färdas i farvatten som är okända för oss. Navigatorn underlättar navigeringen, vi vet alltid var vi är. Men vet vi alltid vart vi är på väg?
På kompassen avläser vi enkelt var stävade kurs. Visar kompassen 135 grader är vi på väg ned mot det nedre högra hörnet i sjökortet, sydost. Visar kompassen 270 grader är vi på väg till sjökortets vänstra sida, väster ut.
Att ha koll på väderstrecken underlättar navigeringen när vi läser sjökortet.
I dimma eller mörker
När vi navigerar dagtid och ser land framför oss är det enkelt att styra. Vi fäster blicken på något på land och styr emot det. Om det är mörkt eller dimma har vi inte något att styra emot. Vi ser inte heller hur förstäven svänger för vi har ingen referens framför oss. Plötsligt kan vi vara på väg åt ett helt annat håll än vad vi hade tänkt oss. I dessa lägen är kompassen en nödvändighet. Det är betydligt enklare att styra en båt rakt efter en kompass än en navigator.
Över öppet hav
Om vi går över öppet hav styr jag oftast efter navigatorns ruttlinje. Då och då kastar jag en blick på kompassen för att kontrollera att kursen stämmer. Så länge vi styr utmed ruttlinjen är det inget problem. Snabbt kan dock situationen förändras. Låt oss anta följande scenario under segel:
Vi styr ostnordostlig (70°) kurs mot Åland. Vinden är nordvästlig (315°). Vinden ökar och vi beslutar att reva storseglet. Då ska vi gira babord för att gå upp emot vindögat och för att undvika gipp. Om rorsman missar vindögat och faller av för mycket åt babord ska båten gira styrbord. Kompassen hjälper rorsman att hitta nordväst. Väl i vindögat minskas storseglet. Sjön går grov och det är svårt att hålla båten mot vinden. Stäven vinglar fram och tillbaka. När seglet är revat ska rorsman åter hitta kursen. Det är inte lätt på en navigator. Om man är väl förtrogen med kompassen och dess rörelser är det bara att gira styrbord och leta upp kompasskursen 70° igen.
Den som inte är van att styra efter kompass eller tänka kompass har inte kontroll på vilken kurs båten styrde före manövern. Inte heller åt vilket håll vi ska gira för att hitta tillbaka till kursen 70°. Följden blir att rorsman missar kursen och kommer troligtvis gira för mycket så att båten är på väg mot sydlig kurs. I det läget är det säkert någon som kommenterar det och säger åt rorsman att gira åt andra hållet. Om rorsman då redan insett sitt misstag och påbörjat babordsgiren, men får höra ”andra hållet” så är det stor risk att kursen passerar 180° och lägger båten på väg mot därifrån vi kom. Då är det stor risk att det blir en farlig gipp.
Om denna revningsmanöver sker i mörker och regn och rorsman inte har kontroll på båtens kurs och kompassen blir det snabbt otrevliga händelser ombord. Förseglet blir skotat på fel sida, storseglet med bom och skot vinner över huvudena och säkert piskar vinden till en knut på det slacka lä-fockskotet.
Detta händer allt som oftast om rorsman inte kan styra efter kompass. Därför är det viktigt att träna på det.
Även med en motorbåt på ett blåsigt hav blir det snabbt ett problem om man tappar kursen och börjar styra åt fel håll.
En enkel övning att träna kompassriktningar är att ställa sig i båten med näsan mot norr. Peka sedan ut kompassriktningarnas 45:e grad i till exempel följande ordning.
Sydväst 225°, ost 90°, syd 180°, nordost 45°, nordväst 315°, sydost 135° och väst 270°.
När vi klarar denna övning, då har vi koll på kompassriktningar inbördes. Navigeringen kommer då att bli enklare. Tänk kompass när du läser sjökortet och båtens färdväg. Papperssjökorten har nord uppåt.
Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.
