Runö i Estland - en pärla i Rigabukten

Runö ligger mitt i Rigabukten. Det är närmare till Lettland än vad det är till Estland. Lettland hade säkert velat ha ön. Lettland saknar nämligen öar. 

Fin nord till nord västlig vind gör den dryga 35 sjömil långa seglingen till ön enkel och härlig från Möntu på södra Ösel. Några fritidsbåtar ligger i hamnen. De är från Finland, Tyskland och Lettland. Hamnkapten hissar svenska flaggan för oss.

Vi förtöjer längst in i hamnen som ligger på öns sydspets. Djupen är drygt 2,5 meter. Större båtar kan ligga i yttre hamnen där också djupet är större. Enslinjen bör man hålla så bra som möjligt. Inloppet mellan pirarna kan nog upplevas som smalt om det går sjö utanför. Väl i yttre hamnbassängen finns utrymme för att cirkulera medan förtöjningslinor och fendrar plockas fram. Man förtöjer långsides mot bommar som man kan gå på längst in i hamnen.

Hamnen har toaletter, duschar, bastu, el och vatten. I hamnen finns också en restaurang som har öppnet när någon vill äta.

Vi har tur. Hamnkaptenen tipsar oss om en utställning som har vernissage samma dag med start om ett par timmar. Utställningslokalen är ett gammalt hus som sjöräddningen en gång i tiden hade och ligger ovanför hamnen.

Där träffar vi öprofilen Leif Strömfeldt och hans hustru Susanne. Leifs föräldrar hade hus och tomt på ön, men de uppmanades att lämna ön 1944 och då tog de till flykten till Sverige. Kommunisterna från Sovjet behövde gården bättre. En bit in på 90-talet fick han och några ytterligare svenskar tillbaka familjens egendom på Runö. Den äldre generationen som flydde är numera avlidna, men nästa generation är idag glada pensionärer som tillbringar sommarhalvåret på ön.

Vi blev guidade runt byn nästa dag och fick då bland annat veta att på ön finns två kyrkor, två affärer och två restauranger och en skola. Leif har nyckel till museet och det är inrett som en äldre bostad. Den äldre träkyrkan är från år 1644.

Runö tillhör de forna svenskbyggderna i Estland och är idag egen kommun. Ytan är 11,9 kvadratkilometer.

På ön bor ett 40-tal människor året runt, betydligt fler på sommaren. Öns skola har 8 elever och 7 lärare.

Byn ligger mitt på ön. Det finns cyklar att hyra i hamnen för den som inte vill göra en långpromenad utmed den asfalterade vägen.

Någon elkabel finns inte dragen till Runö. Strömförsörjningen sker med hjälp av ett dieseldrivet elverk som står i hamnen.

Ön är platt och högsta punkten är endast cirka 30 meter över havet. På den kullen står Runö fyr vars fyrtorn sägs vara designat av Gustave Eiffel. Eller i vart fall av någon som arbetade på samma ingenjörsbyrå som den kände Eiffel. Fyrtornet tillverkades i Le Havre i Frankrike och placerades på Runö 1877.

Till Runö kan man åka färja från Kuressaare på Ösel. Problemet i sommar var att färjans maskineri gick sönder innan midsommar. Det innebar bland annat att 125 turister som bokat logi på ön för att fira midsommar inte kom dit. Det innebar i sin tur att affärerna som gjort stora inköp inte kunde sälja mat och restaurangerna tappade i omsättning.

När vi var där i början av juli fanns ingen prognos för när färjan skulle börja gå igen. En sådan händelse är katastrofal mot turistnäringen som ön är så beroende av. Förbindelse med fastlandet var ett mindre flygplan eller privata båtar. Fastboende på ön får flyga till fastlandet för 4 Euro vintertid, men det hjälper ju föga när turister varken kommer till eller från ön.

Flygplatsen ligger vid hamnen och består mest av en landningsbana.

På bland annat Wikipedia finns mer att läsa om Runö. se även www.visitestonia.com


Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.