Sjöfartsverkets ekonomi når botten om tre år

Sjöfartsverket ansöker om extra bidrag till sin verksamhet i en anslagsframställan för kommande treårsperiod. Enligt skrivelsen kommer Sjöfartsverket att behöva låna pengar till löpande drift år 2022 om de inte får ökade anslag från staten.

I anslagsframställan skriver Sjöfartsverket bland annat:

"Det finns en obalans mellan de anslag som tilldelas Sjöfartsverket och kostnaderna som avser fritidsbåtar, skärgårdstrafik, fiske, allmänflyg, kulturvård, dammsäkerhet och andra tillkommande uppgifter som inte bör bekostas av handelssjöfarten.

Sjöfartsverket har inför 2018 höjt farledsavgifterna inom ramen för den nya avgiftsmodellen. Om anslagsnivån inte höjs måste ytterligare höjningar av farledsavgifterna övervägas i framtiden, vilket kan medföra oönskade överflyttningar från sjöfart till andra transportslag och slutligen en negativ påverkan på svensk industris konkurrenskraft. Alternativt måste ambitionsnivån för allmänhet och samhället sänkas, genom exempelvis förändrad tillgänglighet till sjö- och flygräddning, kanalernas underhåll och utmärkningen av fritidsbåtsleder, vilket hittills inte uppfattats som en önskvärd prioritering."

Bland ökade kostnader nämns pensionsavgifter och en obalans när det gäller sjöräddning. Fritidsbåtarna står för 80 % av larmen, men anslagen betalar bara 47 % av kostnaden för Sjöräddning.

Sjöfartsverket vill också göra tydligare gränser för vad handelssjöfarten ska betala. Om kostnaderna för handelssjöfartens farledsavgifter blir för höga kan industrin komma att välja andra transportslag än sjöfart och det kan i sin tur innebära sämre konkurrens för svensk industri, menar Sjöfartsverket.

Läs hela Anslagsframställan här *Klicka vidare*