Visst kom vi till Holmögadd!
Holmögadd blev Sveriges sist bemannade fyrplats
Holmögadd ligger utanför Umeå utmed Västerbottenskusten. Vid ”gadden” har det utspelats stor dramatik genom århundranden med rysskrig och när fartyg strandat och förlist runt ön. Behovet av en fyr fanns tidigt och redan 1760 tändes första Vippfyren. Länge har det varit militärområde, men numera är det fritt att besöka ön. En fin kaj finns på nordsidan, Norrgadden, och tydlig enslinje leder dit.
”Holmöarna” består egentligen av fyra öar och Holmögadd är längst i söder och känd för sin fyr. Längst i norr ligger Holmön och Byviken. Det är Byviken som de flesta förknippar med Holmön. Nästa ö heter Ängesön och söder om den kommer Grossgrunden. Grunda och steniga stränder gör att de flesta passerar förbi. Totalt är landarealen 2 800 hektar. Mest består öarna av strandängar, grunda vikar och klapperstensfält. Inlandsisen har gett öarna dess utseende och karaktär. Öarna har länge varit befolkade av både jägare och fiskare.
Holmögadds första fyr var en stenkolseldad Vippfyr. Den byggdes1760 och brann ned 1779. Denna replika stod färdig 2013.
Numera bor de flesta på Holmön i byn Byviken. Några bofasta finns kvar och ön har fortfarande en handelsbod.
Eftersom Holmögadd har varit militariserat under närmare 300 år har det varit svårt för oss fritidsskeppare att nå ön. Kustartilleriet huserade där fram till 2003. Ön ansågs ha ett viktigt strategiskt läge i Kvarken.
Holmögadd har varit föremål för ryskt krigsangrepp 1714, 1720, 1721 och under finska kriget 1809. Under andra världskriget byggde Försvarsmakten ett kanonbatteri på ön med tre 15,2 cm kanoner. Så sent som 1982 ersattes kanonerna med nya och luftvärn och granatkastare installerades. Stridsledningen sköttes från bergrum sju våningar under jord. Sista skottet från kanonerna avfyrades 1997. Som mest har cirka 700 militärer varit baserade på ön.
Vid klapperstensfälten finns ryssgravar med kvarlevor från det som tros vara ryska soldater som omkom vid marschen över Kvarkens is 1809.
Holmögadds fyr
Farvattnen runt Holmögadd är fruktade för sina grund och strömmar. Från år 1851 till 1975 finns 359 registrerade förlisningar. Den första Vippfyren tändes 1760. Under århundranden har fyren byggts om och utvecklats. Nuvarande stenfyr är från 1838. Fyren är den första fyren byggd av svenskar norr om Örskär. Det sägs att Holmögadds fyr och Storjungfruns fyr är likadana och att de byggdes ungefär samtidigt. Först var det koleldning som gällde. På Storjungfrun eldades det med kol från England och Holmögadd eldades med svenskt kol. Det engelska kolet sägs ha varit bättre och sotat mindre enligt Lars Lindström som vi träffade på Storjungfrun.
Fyren var bemannad till sista februari 2003. Holmögadd blev den sist bemannade fyrplatsen i Sverige. Då hade fyren varit bemannad i 160 år. Regelbundna väderrapporter har lämnats från Holmögadd sedan 1879 och pågår fortfarande.
Från 1872 sköttes mistsignalering med två kanoner. 1908 ersattes de med en knallsignalapparat och mellan åren 1939 till 1987 fanns där en nautofon.
Holmögadd består i sin tur av två ”gaddar”. Norrgadden och Sörgadden. Ordet ”gadd” torde komma från öns utskjutande spetsliknande former i norr och söder. Annars förknippas ju gadd med vassa delen på en insekt.
Insegling
Tydliga enstavlor visar vägen. Ett grund som syns i sjökortet i enslinjen är bortsprängt av militären.
Det är i norr man förtöjer. Där finns en stor betongkaj med segelbåtsdjup. Vi anlöpte hamnen från västsidan. Tydliga enslinjer leder in till kajen. Hamnen är även beskriven i SXKs årsbok ”Norrlandskust”.
Från hamnen går det en grusad väg ned till Sörgadden. Efter 3,5 kilometers promenad är man framme.
Mindre och grundgående motorbåtar med skyddad propeller och dristig skeppare kan gå direkt till Sörgadden om medelvattennivån ligger på plus. En fallfärdig kaj finns på SV udden.
Här avslutas artiklarna om årets seglats utmed Norrlandskusten.
Källor: Diverse turistinformation och egna iakttagelser.
Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.
