751 fall av sjöräddning under maj - augusti 2019

Under sommaren 2019 har antalet grundstötningar där situationen inneburit en överhängande risk minskat. Vädret kan ha varit en bidragande orsak då 2019 bedöms ha varit en sommar med mildare vindar än tidigare år. Fritidsbåtarna står fortfarande för merparten av räddningsinsatserna och det är i juli månad de flesta olyckorna sker. De vanligaste orsakerna är maskinhaveri och grundstötning, även om antalet grundstötningar minskar drastiskt i jämförelse med perioden 2016-2018. Motorbåtar förolyckas i något större utsträckning än segelbåtar. Vattenskotrarna berör endast en liten del av statistiken för 2019.

– Det är glädjande att statistiken visar en nedåtgående kurva för antalet grundstötningar, säger Laila Kärrhage, driftchef på JRCC, Sjöfartsverkets nationella Sjö- och flygräddningscentral. Några antaganden är att sommarens väder inneburit färre antal dagar med starka vindar. En annan orsak kan vara den sjösäkerhetskampanj som Sjöfartsverket lanserade inför fritidsbåtssommaren.

Under perioden maj – augusti, som är den huvudsakliga fritidsbåtsäsongen, har Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral hanterat 751 sjöräddningsärenden. Endast 123 av dem hade grundstötningar som orsak. Det kan jämföras med somrarna 2016-2018. Då skedde ca 170 grundstötningar årligen.Antalet bränder har under 2019 återgått till mer normala värden, då 2018 innebar ett högt antal bränder ombord på fritidsbåtar vilket man bedömer ha berott på den värmebölja som sommaren 2018 innebar.

– Sjöfartsverket gör en sjösäkerhetskampanj på våren varje år och inför sommaren 2019 var vi lite mer omfattande än brukligt. Vår förhoppning är att den också har påverkat den markanta minskningen av grundstötningar, maskinhaveri och bränder ombord, säger Laila Kärrhage avslutningsvis.

De flesta räddningsuppdragen sker i Stockholms- och i Västra Götalands län där det finns flest fritidsbåtar under sommaren.

Antalet ärenden med överhängande risk som rört fritidsbåt har minskat under 2019 jämfört med förra året.

Sjöfartsverket ansvarar som statlig myndighet för räddningsinsatser när någon är i eller befaras vara i sjönöd, samt för sjuktransporter från fartyg. Ansvaret gäller kustområdet samt Vänern, Vättern och Mälaren, exklusive hamnområden och vatten som ligger inom kommunala ansvarsområden.

Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral, JRCC (Joint Rescue Co-ordination Centre), som finns i Göteborg, är navet i alla sjöräddningsinsatser. Centralen är bemannad dygnet runt året runt och ansvarar för att ta emot larm och leda insatser vid sjö- och flygräddning.

Inslaget av samverkan i sjöräddningsarbetet är mycket stort. Förutom det ideella Sjöräddningssällskapets resurser i form av personal och fartyg används exempelvis Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar och fartyg, Kustbevakningen, handelssjöfarten, polisen, Försvarsmakten och kommunala räddningstjänster. Även samarbete med andra nationer förekommer regelbundet.

Säker sjöfart för människa och miljö. Sjöfartsverket är ett tjänsteproducerande affärsverk som till 70 procent finansieras med avgifter från handelssjöfarten. Omsättningen uppgår till två miljarder kronor och antalet anställda till cirka 1200.

Sjöfartsverket arbetar för att hålla sjövägarna öppna och säkra. Våra verksamhetsområden är lotsning, farleder, isbrytning, sjökartläggning, sjötrafikinformation, sjö- och flygräddning och sjömansservice. Sjöfartsverket är ansvarig myndighet för sjö- och flygräddningen i Sverige. I Göteborg finns sjö- och flygräddningscentralen för hela landet, samlokaliserad med Kustbevakningen och Försvarsmakten.

Säker sjöfart för människa och miljö. Sjöfartsverket är ett tjänsteproducerande affärsverk som till 70 procent finansieras med avgifter från handelssjöfarten. Omsättningen uppgår till två miljarder kronor och antalet anställda till cirka 1200.