|
|
|
2012 års drunkningar från fritidsbåtar - öppen gylf ofta en myt År 2012 omkom 23 personer i fritidsbåtsolyckor. Minst 19 av dem saknade flytväst. Kanske 20. Det innebär att 3 eller 4 personer omkom trots att de hade flytväst. I ett av de fallen hade det kanske varit livräddande om personen haft en räddningsväst i stället för en seglarväst. Av de omkomna bedöms att minst 8 hade troligen klarat sig om de använt flytväst. Mera statistik och fakta om drunkningsolyckor nedan. Att flytväst ökar möjligheten att klara sig om man faller i vattnet är sant. Det är dock ingen garanti att man överlever med flytväst på, men chanserna ökar högst väsentligt. DagensBåtliv.se inleder här en serie i fyra delar om flytväst och chanserna att klara sig om man använder det. Källmaterialet är från Transportstyrelsen.
Oftast inträffar olyckorna nära land och i lugnt väder. Fall över bord och kantring är de vanligaste orsakerna till båtolyckorna. Hälften av båtolyckorna sker i samband med fritidsfiske och då mestadels i insjöar. Hälften av de omkomna är män över 50 år. Drygt hälften har druckit alkohol. Den akuta dödsorsaken är, praktiskt taget alltid, drunkning. Endast en av tio drunknade bär flytväst eller flytplagg. Många av dessa dödsolyckor hade kunnat undvikas med enkla medel.
Att vara förberedd Fritidsbåtsolyckor har ofta ett så snabbt förlopp att det inte finns tid att sätta på sig någon personlig skyddsutrustning. Jonas Ekblad berättar att vanligast är fall över bord och då främst från små öppna båtar. De allra flesta som ofrivilligt hamnar i sjön räddar sig själva eller blir räddade av dem som finns kvar ombord.
Den som faller i sjön från land eller från en brygga lyckas oftast ta sig i land på egen hand eller med någons hjälp. Någon statistik på hur vanligt förekommande det är finns inte eftersom de fallen inte rapporteras in till Transportstyrelsen eller någon annan.
”Att vara ensam innebär en särskild risk eftersom man antingen måste klara att rädda sig själv eller lyckas påkalla uppmärksamhet så att någon kan komma till undsättning. I stora delar av landet är sjöräddningen eller räddningstjänsten så effektiv att den som lyckas larma och tala om sin position och som därefter lyckas hålla sig vid liv i 30-60 minuter har goda chanser till räddning”, säger Lars-Göran Nyström och fortsätter:
”För att kunna rädda sig själv är det en fördel med kläder och flytplagg som inte hindrar kroppens rörelser. Det ska gå att simma och klättra. För att överleva i vågor är det nödvändigt att vara aktiv. Även om flytvästen hjälper till att hålla bäraren i ryggläge spolar vattnet över näsa och mun.
Ligger man stilla i en räddningsväst kommer fötterna att tjänstgöra som drivankare och ansiktet vara vänt mot vinden och vågorna.”
2012 års olyckor
Vid två av olyckorna kan vädret ha haft en avgörande betydelse. Frisk vind rådde då, dock inte över 15 m/s. Två till tre av olyckorna har troligen med hög fart att göra, men inte några extrema farter, snarare kring 20 knop.
Öppen gylf? ”Två av de inkomna rapporterna nämner att de omkomna hade öppen gylf. Det är en vitt spridd missuppfattning att detta är en vanlig iakttagelse vid fritidsbåtsolyckor. År 2011, med 40 omkomna, nämndes ingen med öppen gylf”, säger Jonas Ekblad.
Jonas Ekblad jämför gärna antalet drunknade i fritidsbåtsolyckor med omkomna cyklister. Konstig nog följer siffrorna varandra säger Jonas och nämner att 1971 omkom 118 cyklister och 103 personer drunknade från fritidsbåtar. 2012 omkom 27 cyklister och 23 drunknade i så kallade fritidsbåtsrelaterade olyckor. Siffrorna följer varandra i en fallande skala genom åren, men vanligtvis är det fler som dör i båtolyckor än cykelolyckor, berättar Jonas.
Mera statistik Av de 23 omkomna under 2012 ser de vanligaste egenskaperna ut så här:
Över hälften hade alkohol i kroppen. Slutlig statistik över promillehalt är ännu inte sammanställt. Att tänka på inför säsongen
”Jag vill också passa på att säga att det går att ringa med telefonen trots att den ligger i det vattentäta fodralet. Många tror tyvärr att de ska plocka ut telefonen för att kunna ringa och prata, men det är alltså fel”, avslutar Lars-Göran Nyström.
Kommentarer
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
