|
|
|
Dolprop delfinfena ersätter propellern
Kommentera artikeln
Hej! Det vore väldigt intressant att se två exakt lika utrustade båtar med exakt samma motorer så när som på propeller och fena, där man mäter visualiserar motorvarvtal alternativt energiuttag om elmotorer, så att man i praktiken kan se skillnaden?
Detta kan lätt bli en strid om påvens skägg som inte gagnar någon. Huvudsaken är ju att din idé fungerar. Men jag undrar ändå vad det är du inte håller med om. Mina invändningar var i huvudsak: 1. Det är inte lyftkraft som ger den framdrivande effekten, eftersom lyftkraften - om det blir någon - verkar vinkelrätt mot fenans yta och inte bakåt eller framåt. 2. Det gamla resonemanget om "längre väg" är fysikaliskt felaktigt och används inte i utbildningen längre. 3. Det är inte skillnaden mellan dynamiskt och statiskt tryck som genererar lyftkraft. Det är skillnaderna mellan det statiska trycket på olika delar av en profil som genererar lyftkraften. Där strömningen är som högst, är det statiska trycket som lägst. Gamla sanningar kan säkert sättas ur spel, men inte fysikens lagar. För övrigt måste din sked omges av vattenflöde på alla sidor för att experimentet skall påvisa lyftkraft, eftersom molekyltätheten skiljer mellan luft och vatten. (Jmfr Reinholds tal) Slutligen är den aquadynamiska nöten med din intressanta lösning att fenan inte är fast som en propeller eller en vingprofil, utan böjlig. Här finns det utrymme för spännande effekter och nya "sanningar".
Håller väl inte riktigt med Lennart Lundgren, trots att jag också är pilot och självklart också studerat aerodynamik under pilotutbildningen. Fenan har massor av roliga överraskningar som inte är så lätta att förklara, generellt kan sägas att motståndet ökar med farten och summan av statiskt och dynamiskt tryck är konstant, det håller alla med om. Jag hävdar att skillnaden i dessa genererar en lyftkraft, ta en matsked i skaftet och gunga in den flata delen i vattenstrålen i slasken, den puttas ut ur flödet, vänd på skeden och gör samma sak, så dras skeden in i vattenstrålen! Har gjort nya jättespännande tester, helt klart är att fenan kommer att sätta lite gamla sanningar ur spel🐬! Thomas Jemt
Detta verkar vara en kul och innovativ ide´ tycker jag. Men som gammal båtmänniska, pilot och lärare i aerodynamik, kan jag emellertid inte låta bli att ge några klåfingriga kommentarer. Det framhålls i texten att en lyftkraft bildas av fenan pga längre väg över fenans ena sida, som kan liknas vid en flygplansvinge. Mina kommenter: 1. Fenan utformar ingen asymmetrisk vingprofil som det sägs - utan är symmetriskt välvd vid rörelse upp eller ned. 2. Vid bildandet av lyftkraft över en asymmetrisk vingprofil (rak på undersidan och konvext böjd på översidan) talade man förr om att molekylerna som passerade vingen fick en "längre väg" att gå. detta skulle resultera i en högre strömningshastighet på översidan, vilket i sin tur skulle ge ett statiskt undertryck på översidan, som resulterade i en lyftkraft. (Allt enligt "Bernoullis lag": Summan av dynamiskt och statiskt tryck är konstant. (Statiskt tryck är lufttrycket omkring oss, och dynamiskt tryck är det tryck som bildas av luftens - eller i det här fallet vattnets - rörelse över en yta. Ökar strömningen - minskar det statiska trycket)) Resonemanget förutsätter dock att molekyler som möter en asymmetrisk profil möts igen efter att ha passerat profilen. Därav "längre väg = högre hastighet". Fysikaliskt är dock detta fel. Molekylerna möts inte, utan längre väg resulterar i att de molekyler som går över profilen "halkar efter" de som passerar under profilen. Det diskuteras bland forskare och ingenjörer, hur man bäst förklarar lyftkraften, men den vanligast uppfattningen är att strömningen "kastar upp" molekylerna på den välvda sidan varvid ett statiskt undertryck bildas, som ger en lyftkraft. Dessutom har profilen oftast en vinkel mot strömningen som ger ett övertyck på undersidan som bidrar till lyftkraften. För en symmetrisk profil - som "delfinpropellern" borde betraktas som, måste en sådan "anfallsvinkel" till för att generera lyftkraft. Lyftkraften bildas då av fenans upp- och nedåtgånde rörelser. 3. Men: Lyftkraften verkar i stort sätt vinkelrätt mot profilen, och är således inte av intresse för fenans framdrivande effekt. Lyftkraften får möjligen båten att guppa upp och ner. 4. När den böjliga fenan rör sig upp och ner, driver den däremot - genom lokal anfallsvinkel - vattnet bakåt, vilket ger en reaktionskraft som driver farkosten framåt. 5. Tilläggas bör också att en strömlinjeformad kropp som färdas under vattnet, som delfinen gör, inte genererar mer, utan mindre motstånd eftersom virvel- och vågbildning mellan två medier med olika täthet (vatten och luft) minskar även om den friktionsgenererande (våta) ytan ökar. All virvelbildning genererar ökat motstånd. Jag önskar uppfinnaren lycka till med detta intressanta projekt som säkert fungerar bra, och har en stor potential, även utan en massa teoretiska förklaringar. Lennart Lundgren Uppsala
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
