Genväg på Åland och
nya hamnen på Örö
Färden utmed norrlandskusten avslutades med sträckan från Storjungfrun till en hyffsat skyddad vik, flad kanske passar bättre, på Gräsös nordvästsida strax syd om Gräsösund. Därmed förkortades den långa sträckan på 60 sjömil som normalt slutar i Öregrund.
Ankarvik Gräsö
Viken ligger innanför Svarthällan. Norr om Gräsbådan finns många fina svajmöjligheter i skydd av Svarthällan och andra skär. I boken Öregrunds övärld omnämns hamnen som nummer 42. I sjökortet finns ett ankare mitt i viken.
Bilden är en skärmdump från Navionics. Vi låg i fladen vid det nedre ankaret.
Från norra Örskär väljer jag en hyffsat säker väg genom grundområdena på Gräsös ostsida. Vi går syd om fasta sjömärket Klacken och Märketskallens fyr om babord. Det gäller att hålla stora avstånd till de markerade grundområdena. Det kan mycket väl skilja upp till 100 meter på positionen för ett grund i dessa områden. Så ett par kabellängder (en kabellängd är 1/10-dels sjömil, dvs cirka 185 meter) känns tryckt.
Enskär vid Signilskären
Vi hade slör under dagen, men den gropiga sjön gjorde att vi mådde lite tjyvens. Enskär på Ålands västligaste del, är en gammal bevakningsstation vid Signilskären. Hamnen drivs nu av Enskärs skärgårdsförening. Det har snyggat till området, ordnat ett museum vid hamnen som bland annat visar händelser under andra världskriget och ordnat med grillplatser med mera. El finns vid kajen, men vatten kan endast fas från brunn i dunk. Naturligtvis kan bastu bokas.
Genväg söder om Degerby
I Mariehamn blir det besättningsbyte. Lillasyster Vera och hennes dotter Freja kommer ombord. Vera och jag har inte seglat på samma båt sedan 1982.
Från Rödhamn går vi till en flad mellan Kökar och Utö. Färden dit går inte norr om Degerby utan vi väljer genvägen som börjar rakt öster om Rödhamn. Vi går söder om skären vid Storklobben, men nord om Trutkobben. Sedan mot nordost, snirklar runt några kobbar och grundflak och går österut, norr om Bergskär.
Många fortsätter österut och går ännu rakare väg mot Kökar. Jag har inte gjort det, men det fungerar säkert bra så länge man inte chansar för nära något grundområde.
För seglare är det här en bra genväg. Motorbåtar kan gå markerade leden söder om Degerby, men en bro sätter stopp för oss seglare.
Natthamn mellan Kökar och Utö
Att hitta natthamn på sträckan går. Vi lämnade leden och gick några hundra meter norrut och sökte skydd mellan Krokskäret, Långskär och Hamnskäret. Vi ankrade där violetta linjen börjar. Som synes är sjökortet vitt. Ingen djupinformation hade vi, men det såg djup ut och vi fällde ankaret på cirka 5 meters djup. Vägen dit höll kring 7 meter. Svajutrymmet är stort för en båt.
Vidunderlig utsikt och inga andra syntes till.
Örö
Färden går sedan vidare Örö med natthamnar på Utö och Borstö. Örö ligger nordväst om fyren Bengtskär, sydväst om Rosalla och är den sista större ön innan man når finska viken. Örö är en gammal försvarsanläggning. Gästhamnen har funnits sedan cirka 2015. Innan dess var öns artilleri bemannat och landstigningsförbud rådde.
Det mesta av militärens spår syns ännu tydligt. Det är spännande att gå omkring på ön. Kanonpipor på 12 tum, 16 meter långa och med en vikt på 50 ton imponerar. De är tillverkade i S:t Petersburg kring 1916. Byggnaderna är idag vandrarhem, utställningshallar och restauranger med mera. Ön är ett populärt utflyktsmål. Hamnen ger skydd för de flesta vindar. El finns och man förtöjer längs med fingers (gångbara bommar). Vatten finns bara att fylla i medhavd dunk. Dusch, bastu och toalettutrymmen håller mycket hög standard.
Läs mer om Örö här: https://www.visitoro.fi/sv/
Från Örö går vi rakt söderut, över finska viken och till staden Kärdla på nordösta Dagö i Estland. Del 3 handlar om Estland.
Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.