Digitala sjökort kan göra båtfärden farlig!

Ett papperssjökort är framställt av skickliga kartografer. Se till exempel Hydrographicas och Sjöfartsverkets sjökort. De är rena i sitt utseende och lättlästa. Det finns inga djupsiffror som skrivs över en farledsprick eller boj. Det finns inga namn som skrivs över ett grund så att grundet försvinner. Alla kända grund utanför tremeterskurvan finns med. Det är kända namn som skrivs ut för fyrar, öar och andra platser. Alla grund har inte ett namn i sjökortet. Bottenbeskaffenhet sätts ut sporadiskt. Det skulle bli för plottrigt annars. En duktig kartograf väljer det väsentliga som ska synas och placerar det på ett ställe så att det blir så lättläst och överskådligt som möjligt.

Sjöfartsverket har information om alla Sveriges kända grund och var de ligger. Djupinformationen är säkerhetsklassad. Grund och djupinformation som är väsentliga för sjöfarten ritas in i sjökorten.

Sjöfartsverket gör sjömätningar under hela den isfria tiden på året. Ett samarbete med Lantmäteriet, Nationell strandlinje, NSL, pågår och strandlinjer och öar rättas och justeras löpande. Stora delar av svenska kusten är klar och många öar och kobbar har justerats rätt. Däremot återstår en hel del sjömätning, framförallt i skärgårdsområden där det inte finns några farleder.

Med andra ord, bättre information om positioner och strandlinjer än vad Sjöfartsverket har finns inte annat än med få undantag. Ett är Hydrographicas sjökort som har en annan skala. Ett annat kan gälla Navionics sjökort över vissa lokala områden.

För ett antal år sedan justerade Navionics sina sjökort efter Google Earth. Det gjorde att de på vissa områden fick en mera korrekt strandlinje än vad Sjöfartsverket hade i sina sjökort. Sjöfartsverket rättar och justerar kartografin dagligen och skillnaderna torde minska för varje dag som går. Sträckan Stockholm – Karlskrona är inte strandlinjekarterad efter senaste teknologin. Möjligen finns det områden utmed den som Navionics kan ha en bättre strandlinje på sina håll än vad Sjöfartsverket har.

Garmin har ett eget sjökort som heter Bluechart. För drygt ett år sedan köpte Garmin italienska Navionics. Navionics sjökort har vi refererat till många gånger och visat på felaktigheter. Bland annat så kunde både öar och grund ritas i sjökortet trots att de inte finns. Det beror på att när Google Earth ”fotade” svenska kusten fanns det båtar som körde och dessa båtar kunde då tolkas som ett grund av Navionics programmerare.

När detta påpekades började Navionics att köpa sjökortsunderlag från Sjöfartsverket och dessa felaktigheter rättades allteftersom, enligt Navionics.

Numera köper Navionics, Bluechart, Seapilot, Eniro och C-Map årligen underlag från Sjöfartsverket och de digitala sjökorten blir bättre. De blir dock aldrig bättre än Sjöfartsverkets underlag. Undantaget är Hydrographicas sjökort som de själva producerar i skärgårdsområden.

Den som har en navigator och köper sjökort till den får i de flesta fall med Hydrographicas sjökort. Tyvärr märks inte alltid var gränsen går för att de digitala sjökortstillverkarna färgsätter sina sjökort på sitt sätt. Därför måste ett tränat öga till för att förstå när man åker från ett Bluechart, Navionics eller C-Mapkort och in i ett Hydrographicakort. I Eniros sjökort visas en tydlig gräns när man kommer in i Hydrographicas sjökort.

Garmin har i år valt att slå samman Bluecharts sjökort med Navionics sjökort. Det blev inte bra. Det är på tok för mycket oväsentlig information på sina ställen av till exempel bottenbeskaffenheten lera (clay). Andra konstigheter är att namn skrivs över tex väderstrecksmärken och ordet Submarine cable skrivs ut vid nästan varenda undervattenskabel. Se tidigare artikel av Patrick Lindahl.

Vidare, om sjökortsbilden panoreras syns i ett visningsläge en djupsiffra, men den försvinner om bilden flyttas trots samma zoomläge. Detta är inte bra och förvirrande. Den som ser det på sin navigator fastnar lätt med blicken på skärmen om man ser en konstighet. Konstigt blir det om djupsiffror för grund kommer och går beroende på var i bilden man befinner sig just nu. Snabbt rinner sekundrana iväg med blicken på navigatorn och uppmärksamheten framåt blir sämre. I värsta fall kan det leda till kollision med annan båt, en så kallad navigatorrelaterad olycka. Därför gäller det att snabbt slå av på farten om man tycker sig se konstigheter i sjökorten.

Garmins sjökort Bluechart var kanske de bästa digitala och rikstäckande sjökorten före sammanslagningen med Navionics. De var tydliga och pålitliga. Det är bara att hoppas att Garmin lyckas rätta till det som blivit sämre och att det kommer ny uppdatering så snart som möjligt. Ett alternativ kan vara att inte uppdatera programvaran från 14.00 till årets 15.00. Om du gör det, var då extra uppmärksam i sommar och fastna inte med blicken på navigators skärm när du färdas i båt.

Internationella Sjövägsreglerna nummer 5 om utkik: På fartyg (gäller alla båtar) ska man ständigt hålla noggrann utkik med syn, hörsel och alla andra tillgängliga och under rådande omständigheter och förhållanden användbara medel (tex radar) så att man kan göra en fullständig bedömning av situationen och risken för kollision.

Glöm aldrig ovanstående stycke och kom ihåg att ordet navigator eller plotter inte nämns eller räknas in här. Släpp blicken från navigatorn och håll utkik i sommar! Navigera alltid med ett papperssjökort bredvid navigatorn när du färdas på okända vatten. Då har du lättläst information och en bra överblick tillhands.

OBS: Garmin har en inställning för "farligt djup" där man själv bestämmer djup. I navigatorn är inställningen på 2 meter och då visas intervallet 0-2,9 meter med röda siffror.

Bilderna på sjökorten får ej användas för navigation, utan är endast illustrationer till hur data presenteras på navigatorer

Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.