Båtskroten är nu etablerad i hela
Sverige genom Båtretur.se

Båtar ligger för de flesta båtägare varmt om hjärtat. Nästan alla har fina minnen från sin båt. Men en sanning är att vissa båtar inte går att sälja och då återstår en kostsam skrotningsprocess. Idag är det möjligt tack vare att två unga tjejer för drygt 8 år sedan startade Båtskroten på Muskö.

”Vi hade en segelbåt i familjen som inte gick att sälja”, berättar Maria Rindstam. ”Problemet var också att kommunala återvinningscentralen inte ville ta emot båten. Vi ville inte lämna den i naturen och det var då idén föddes om att starta en båtskrot”.

Att skrota en båt är också ett miljövänligt sätt att bli av med den. Till en början var det Maria Rindstam och Josefin Arrhénborg som själva skrotade båtar. De sågade isär båtarna och sorterade plast, trä, metall och motorolja med mera var för sig.

Ingen annan hade tidigare jobbat med båtskrotning. Gamla träbåtar brukade eldas upp. En och annan går säkert och bär på ett dåligt samvete efter att ha sänkt sin båt. Andra har helt enkelt övergivit sin båt. Inte alltför sällan är det båtklubbar som drabbats då. Båten lämnas vind för våg och i de fall båtklubben inte har full koll på alla båtar och dess ägare kan båtar bli lämnad åt sitt öde.

En sanning är att vissa båtar är osäljbara. Ägaren har en uppfattning om värdet och tror sig ha en sparad slant i båten. Verkligheten är inte alltid så rolig. Första obehagliga överraskningen är att båten är osäljbar. Nästa överraskning blir att ingen heller betalar för olika delar och tillbehör. Tredje och kanske värsta chocken kommer när det blir känt att endast skrotning återstår och det måste båtägaren betala för.  Som exempel kan det kosta mellan 8 000 till 10 000 kronor att skrota en Vega. Priset för skrotning är cirka 2 800 kronor per ton.

Maria Rindstam och Josefin Arrhénborg berättar att många båtägare tror att de ska få några kronor för sin båt genom försäljning av gamla delar. Så fungerar det inte. Det tar tid att skrota en båt och ägarna måste istället betala. Vi löser deras problem med att bli av med båten. När den sedan är skrotad har båtägaren inga årliga kostnader för båten om det inte finns lån på den. Då har de fortfarande kvar sin skuld att betala av.

”Men blykölen, säger jag, är inte den värd något"? ”Jo, säger Josefin, men det är mycket arbete med att få loss den och att få den fri från plast och målarfärg, så det blir sällan eller aldrig något över där heller.”

Maria Rindstam och Josefin Arrhénborg berättar att det är mycket psykologi i båtskrotning. De flesta båtägare har lagt ned åtskilliga timmar på fiffiga lösningar och underhåll. Ibland vill den som lämnar sin båt till skrotning behålla vissa delar. ”Självklart får de göra så, båten är ju deras fram till att vi tecknat avtal”, säger Maria Rindstam. ”Vi får ibland frågor om de kan behålla de nya linorna som de köpt och självklart kan de göra det”, fortsätter Josefin Arrhénborg.

Det finns exempel på där barnbarn fått en gammal 60-tals båt som morfar eller farfar har byggt och som barnbarnen inte vill ha. För att inte göra gåvogivaren ledsen har de lämnat båten för skrotning, men sagt att båten såldes vidare till en lycklig ägare.

Idag finns ett 20-tal centraler för båtar som sänds till skrotning. Detta tack vare ett samarbete med Stena Recycling och Båtskroten från Muskö. Anders Sverkman på Stena Recycling är ansvarig för båtskrotning. Anders Sverkman har stor erfarenhet av återvinning av bilar och nu byggs sakta men säkert ett liknande hanteringssystem upp för båtar. ”När en båt hämtas för skrot sorterar vi de olika materialen som sedan går vidare för återvinning. Vi återvinner för närvarande något hundratal båtar per år. Stena samarbetar kring och bekostar en professur på Chalmers som forskar kring återvinning i syfte att återvinningsprocessen ska bli så miljösmart som möjligt”, avslutar Anders Sverkman.

Branschorganisation Sweboat har varit delaktig i båtskrotningsproceduren. ”Vi ser naturligtvis gärna att båtar som skräpar tas om hand på ett riktigt och miljömässigt sätt”, säger Sweboats VD Mats Eriksson. ”Branschen behöver att båtar skrotas för vi vill ju gärna sälja nya båtar också”, säger Mats Eriksson och fortsätter: ”Ett problem för konsumenten är att det inte finns något producentansvar och det är sista ägaren som har ansvaret för båten. I framtiden hoppas vi på en skrotningspremie läggs på nya båtar på samma sätt som det fungerar inom bilindustrin. Där är vi dock inte ännu”, avslutar Mats Eriksson.

Här finns all information du behöver om din båt ska skrotas:

www.båtretur.se

Här finns en film som Dagens Industri gjort. Känsliga tittare varnas! *Klicka vidare* 

Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.