Digitala sjökort har fel och brister trots ”rätt” underlag från Sjöfartsverket och Hydrographica
IHO, International Hydrographic Organization, har en standard för hur grund, stenar, bränningar och farledsprickar med mera ska se ut i ett sjökort. Tillverkarna av sjökort till navigatorer, BlueChart, C-Map och Navionics vill sätta sin egen prägel på sjökorten genom olika färgval och symboler. Ofta är dessa av sämre kvalitet och det kan vara svårt att skilja på en sten eller bränning. I Garmins navigator såg vi tillexempel under en Ålandssegling att det är ibland svårt att se den gröna färgen på grön farledsprick mot den ljusblå färgen för vattnet.
Göran Johansson på Solteknik, som säljer Sjöfartsverkets och Hydrographicas digitala sjökort i original, har också hittat konstigheter. ”Jag har detaljgranskat ett område som jag känner väl och jämfört med hur Navionics framställer sjökortsdata i jämförelse med Hydrographicas original. Bilderna nedan visar vad jag noterat”, säger Göran Johansson.
När jag forskar vidare får jag veta att det är en avancerad och tidsödande process att göra om Sjöfartsverkets och Hydrographicas digitala sjökortsunderlag så att det passar tillverkarna BlueChart, C-Map och Navionics. Allt måste kodas och mallas in korrekt. Annars blir det förskjutningar på grundområden, stenar, bränningar med mera. Det är inte bara att kopiera rakt av.
Jag har all respekt för att kartografi är ett kvalificerat jobb. Speciellt i Sverige där stora delar av kusten täcks av många skärgårdar och miljontals grund. Jämför med Medelhavsländerna till exempel. Fem meter från stranden är det djupare än tre meter. Första hindret på sydlig kurs från staden Nice är Korsika! Liknande förhållande är det från Ystad där det är öppet hav till Tyskland. Tänk er hur det skulle vara att lämna Wasahamnen i Stockholm och att det skulle vara öppet hav till Mariehamn på Åland. Så visst är det skillnad. Men jag har ändå svårt att förstå att fel ska behöva uppstå i processen från Sjöfartsverkets och Hydrographicas underlag till BlueChart och Navionics sjökort på 2000-talet.
Sämst i klassen är Navionics. I våras fick jag rapporter om att en bro saknas vid Stenungsund, att grund är felpositionerade med flera fel. Hans Christian Grande på Navionics i Skandinavien försvarar sig med att ”Vi arbetar på det, vi gör ständigt nya förbättringar och vi har uppdaterat Navionics sjökort. Kunderna kan göra gratis uppdateringar via vår webbsida.” Så låter det varje gång jag påpekar nya fel. Även denna gång.
Garmin bekräftar att den mänskliga faktorn gör att det ibland blir fel. Även de hänvisar till uppdateringar av de digitala sjökorten.
Ett annat problem är att många grund framträder först när man zoomar in ”ganska mycket”, nästan på gränsen till överzoomning i vissa fall. Det behöver inte enbart bero på de digitala sjökorten, det kan också bero på hur navigatorn väljer att visa informationen. Den ouppmärksamme navigatören kan här lätt missa viktigt information med grundstötning som följd.
Övre bilden visar grön prick vid ett zoomläge i ett digitalt sjökort. Om man zoomar in ytterligare framträder en röd prick. Helt vansinnigt.
Ett annat fel som jag såg i somras i BlueChart var att ett antal gröna farledsprickar har ritats som nordprickar. De finns i Husaröledens norra del syd Blidö. Notera också de slarvigt placerade bokstäverna G för grön och R för röd. Vid G ska det vara en grön prick och inte ett nordmärke.
Under vår septembersegling i år i finska skärgårdshavet noterade jag att röda och gröna farledsprickar fanns på båda sidorna av farleden i BlueChart. Bilden är från farleden strax väster om Degerby på Åland.
Följ IHOs standard
Det finns en internationell överenskommelse om hur grund, farledsprickar, fyrbelysning med mera ska ritas i sjökort. IHO, International Hydrographic Organizations tjocka manual visar hur det ska se ut. Jag kan förstå att olika sjökortstillverkare vill sätta sin prägel på sina digitala sjökort, men gör inte symbolerna så olika originalet att vi riskerar att tolka dem fel med grundstötning som följd.
Det medför också problem och extraarbete ända ut till navigationskurserna och proven i navigation. Vi navigationslärare förväntas ta upp problematiken och alla som skriver navigationsprov förväntas känna till att symboler kan skilja sig åt mellan olika sjökortstillverkare.
Vårt krav till säsongen 2015
Till säsongen 2015 vill vi se sjökort som överensstämmer med papperssjökortens noggrannhet och symboler. Det är inte acceptabelt att kartdata förändras från Sjöfartsverkets eller Hydrographicas original till en felaktig produkt.
Låt inte heller fabrikanterna av navigatorer styra för mycket när det gäller hur informationen i sjökorten ska framträda. Se till att väsentlig information kring grundflak och annan viktig navigationsinformation syns utan att man ska behöva zooma in för mycket även om det är på bekostnad av navigatorns prestanda vid panorering av sjökortsbilden.
Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.