DagensBåtliv.se har överlämnat läsarnas frågor till Riksdagens Fritidsbåtsnätverk


Bengt Utterström 2014-06-15

Två personer som betyder mycket för svenskt båtliv fick var sin välförtjänt silvernål av SBU. Från vänster, Mats Eriksson VD Sweboat, har lyft kvalitén hos många branschföretag genom ett gediget utvecklingsarbete bland branschorganisationens medlemmar. Edward Riedl fick också SBUs silvernål för sitt initiativ till bildandet av Riksdagens Fritidsbåtsnätverk och för det fina arbete han gjort för att medvetandegöra fritidsbåtslivets betydelse bland riksdagsmän. I mitten ses SBUs ordförande Bengt Gärde.
Två personer som betyder mycket för svenskt båtliv fick var sin välförtjänt silvernål av SBU. Från vänster, Mats Eriksson VD Sweboat, har lyft kvalitén hos många branschföretag genom ett gediget utvecklingsarbete bland branschorganisationens medlemmar. Edward Riedl fick också SBUs silvernål för sitt initiativ till bildandet av Riksdagens Fritidsbåtsnätverk och för det fina arbete han gjort för att medvetandegöra fritidsbåtslivets betydelse bland riksdagsmän. I mitten ses SBUs ordförande Bengt Gärde.

Riksdagens Fritidsbåtsnätverk består av riksdagsmän som har ett intresse i fritidsbåtsfrågor. Den 17 juni på kvällen träffade DagensBåtliv.se riksdagsgruppen för diskusion och information om båtlivet. Initiativtagare är branschorganisationen Sweboat och SBU, Svenska Båtunionen. Nedan finns frågorna som ni läsare bad oss framföra vilket också är gjort.

Riksdagens Fritidsbåtsnätverk bildades 2011 på initiativ av moderate riksdagsmannen Edward Riedl. Edward Riedls vision var att bilda en grupp för att öka kunskapen och förståelsen för fritidsbåtsfrågor hos riksdagsmän. Företrädare från alla politiska partierna ingår i gruppen.

Bengt Anderhagen är för närvarande SBUs meste trotjänare. Han fick det bästa man kan få från SBU, nämligen SBUs guldplakett av ordförande Bengt Gärde.
Bengt Anderhagen är för närvarande SBUs meste trotjänare. Han fick det bästa man kan få från SBU, nämligen SBUs guldplakett av ordförande Bengt Gärde.

Gruppen möter varje år Sweboat och SBU. Det är ett mycket bra initiativ som tagits mellan branschen och riksdagsmännen. Båtlivsfrågorna har lyfts fram och den samlade riksdagsgruppen visar stort intresse för dem. Bra är också att det inte lyser igenom någon partipolitik när olika frågeställningar diskuteras. Alla tycks vara överens om att fritidsbåtslivet är en viktig fråga för Sverige. Den berör över två miljoner människor per år, enligt Sweboat.

Årets träff var förlagd till Danderyds Maritima gymnasien. Där blev vi trevligt mottagna och guidade runt bland fartyg och lektionssalar. Maritima gymnasiet har cirka 400 elver som utbildas till servicepersonal för båtvarv eller blivande sjöbefäl.

Här är frågorna från er läsare till riksdagsmännen om vad de bör tänka på och göra för fritidsbåtlivet

1. Riksdagsmännen bör förhindra att båtuppläggningsplatser och småbåtshamnar läggs ner eller tvingas flytta på grund av att byggnadsnämnder och politiker vill tillåta annan verksamhet på platsen som till exempel bostäder. Både båtklubbar, kommunala verksamheter och företag drabbas.

 

2. Det är ofta ont om lämpliga platser för båthamnar och uppläggningsplatser. Miljölagstiftning och utökat strandskydd gör det allt svårare att finna nya alternativa platser. De som redan är etablerade bör inte förstöras utan fortsatt kunna användas av det rörliga friluftslivet, ungdomsverksamheter, seglingsidrott och båtbranschen.

 

3. Ställa högre krav på kustkommunerna att tillhandahålla torrdass i skärgården, toatömningsstationer och båtbottentvättar. Det är inte ekonomiskt försvarbart att lägga sådana krav på små ideella båtklubbar som många gånger jämställs med stora professionella marinor.

 

Varför tillåts turistbussar få tömma sina holdingtankar i gatubrunnar? Kommunerna måste tillhandahålla hygieniska tömningsstationer så att inte avloppsvatten kommer ut i hav och sjöar. Förbud för kommuner att bredda sina avlopp och släppa ut miljontals liter orenat avloppsvatten.

 

4. HaV, Havs och vattenmyndighetens direktiv om spolplattor uppfattas som krav av kommunerna som går ut med hot om vite till små båtklubbar om de inte bygger spolplattor.

 

Forskarna menar att nyttan av spolplattor inte står i proportion till kostanden då 4/5 av gifter i bottenfärgerna fälls ut i havet och endast en bråkdel finns kvar när båten torrsätts och tvättas. Båtklubbarna arrenderar marken av kommunerna och det är fel att båtklubbarna ska investera miljonbelopp i mark som de inte äger. Kommunen kan säga upp arrendet med kort varsel. Lägg större ansvar på kustkommunerna.

 

5. En läsare hörde av sig och sade att han hört i radion (P4 Gbg) att det kan bli upp till två års fängelse om man tömmer sin toalett i havet. Stämmer det?

 

 
Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.