Kan du dessa? *Klicka vidare*

Tamp. Få nautiska ord används så felaktigt som tamp. En tamp är yttersta änden på en lina eller ett rep och ingenting annat. Fast å andra sidan kan ju ordet tamp anses vara det rätta namnet på en lina eller ett rep eftersom så många säger så. Men, vad är det för fel med att ha ett ord för änden på en lina? ”Ge mig tampen” och jag får änden på linan. ”Ge mig linan” och jag får hela linan.

Tamp kommer troligtvis från ”sluttampen” det vill säga slutet av något. Inte ens båtjournalister på de större papperstidningarna tycks veta att en tamp är änden på en lina. Vad än värre är att ostkustredaktören på DagensBåtliv.se (det vill säga Bengt) blir hånad när jag besöker västkustredaktionen och min kompanjon Lars W Gustavsson. På västkusten är det ett ”jädra tjötande om tamp hit och tamp dit.” När jag påpekar att tampen är änden på linan pekar Lars W på järnvägsstationen och säger att ”du, där står tåget till ostkustredaktionen…”

Å andra sidan är jag skeppare på båten när Lars W seglar med mig på ostkusten och då är det lina eller rep som gäller ombord och tamp när det gäller tampen.

Så tampens praktiska och riktiga lydelse har tyvärr urvattnats. Men det är väl ingenting som hindrar att vi nu återupprättar tampens status? Antar ni på västkusten utmaningen?

Styrbord är båtens högra sida om man står vänd med näsan mot fören. Styrbord är namnet på den sidan av fartyget. Babord är namnet på den andra sidan. Således går det inte att kalla ena sidan för höger eller vänster för då blir det ju olika namn beroende på hur man står.

Styrbord kommer från vikingatiden för vikingaskeppens styråra satt på utsidan, alltså styrbords sida. Babord heter ”portside” på engelska, det vill säga kaj- eller hamnsidan. Man förtöjde inte med styråran mot kajen för då kunde den ju skadas. Kaptenen föredrog att sova på styrbord sida eftersom den sidan inte störs på samma sätt av att besättningen går mellan båten och land. Sedan gnisslar det alltid lite extra mot kajen.

Ordet babord kan komma från det att man stod vänd med ryggen åt babordshållet när man styrde med styråran. Ordet skulle då komma från ”bakbord” alltså sidan bakom ryggen eller mot bordläggningen bakom ryggen. På 1500-talet förekommer orden lerbord, larbord med flera. Engelska amiralitetet tyckte då att orden starboard och larboard var för lika ljudmässigt och då blev "larboard" portside.

Någon som känner till någon annan historia om babord? Hör gärna av dig till oss.

Kranbalksvis. I riktning ca 45º räknat från stäven åt styrbord eller babord. Begreppet kranbalksvis är trevligt att använda i kommunikation med andra vid navigering. ”Ser du pricken, den ligger kranbalksvis om babord.” Då kan den andre koncentrera sitt sökområde inom ett givet fält. Ordet kommer från kranbalken. Det var en balk i timmer som ankaret hängdes i. Kranbalken skjuter ut snett framåt från bordläggningen. Vid en viss position ombord blir det ca 45º från stäven.

Motsvarande riktning akter över är låringsvis. Låringen på fartyget, det vill säga rundningen i aktern.

Bunkra. Man bunkrar diesel och tankar bensin och vatten. Mat provianteras. Fast många säger bunkra så fort ”förråd” lyfts ombord. Kommer från engelskans ”bunker”, ta ombord.

För över. Anger en riktning framåt, framför fören. Rätt för över är rakt framför båten (långskeppslinjen). Akter över, då är det bakom båten och rätt akter över är rakt bakom båten. För ut är fören på båten och anger således en plats. Akter ut är bakåt, en plats bakåt i båten.

När jag var barn kallade vi förvaringsutrymmet längst akter ut för Lasarett. Är det någon som känner till detta och kan berätta mera?

Pushpit kallar vi räcket i aktern. Fast det anses vara en skämtsam benämning. Ibland används akterpulpit, men med pulpit menar vi räcket i fören. Pull betyder dra, rycka. Push är skjuta på, trycka, knuffa. Om man drar en båt i fören, pull, är det logiskt att man skjuter på, push, i aktern. Fast då behövs en båt till.

EPIRB, Emergency Position Indication Radio Beacon, är en nödsändare som sänder nödsignaler till Cospas/Sarsatelliterna. Kan utlösas manuellt eller automatiskt. Vid aktivering larmas sjöräddningscentral. Satelliterna kan fastställa position på en EPIRB. Vissa modeller har inbyggd GPS-sändare för snabbare och mer exakt positionsbestämning.

EPIRB är relativt vanligt även hos fritidsseglare som är på längre seglatser. EPIRB ingår det globala räddningssystemet GMDSS, Global Maritime Distress and Safety Service och sänder på 406 MHz och 121,5 MHz. På 406 MHz sänder EPIRB identifieringskod bestående av MMSI-nummer. 121,5 MHz är en pejlsignal som används av räddningsenheterna.

Många svenskar har blivit räddade tack vare EPIRB. Här kan du läsa om ett par som förliste utanför Venezuela som hade EPIRB, men räddningen blev VHF kanal 16. *Klicka*