Uppblåsbar Räddningsväst 150 Newton

Jag använder oftast uppblåsbar räddningsväst på 150 Newton när jag är under gång. Mitt främsta argument är att den är lätt att ta på sig och lätt och bekväm att bära. Det finns nackdelar med dem. Uppblåst är det svårare att klättra ombord på båten.

Manuell eller automatisk uppblåsning?

Jag känner till en person som tidigare arbetat inom sjöräddningen som inte använder sig av den automatiska uppblåsningsmekanism. Han vill själv kunna avgöra när västen ska blåsas upp. Om han går i en halvt vattenfylld båt vill han inte ha den uppblåst eller riskera att den blåses upp. Om han kan simma mot en båt vill ha heller inte ha den uppblåst. Om han skulle behöva flytkraften från västen rycker han i snöret. Dessutom ger en ouppblåst räddningsväst viss flytkraft menar han (det sistnämnda är dock osäkert och flytvästtillverkaren Baltic säger att ouppblåst räddningsväst inte ger någon extra flytkraft att räkna med).

Jag nämner inte detta som någon rekommendation, men det är ändå värt att reflektera över. Om du tror att du faller i vattnet avsvimmad, ja då ska du ha en räddningsväst med automatisk uppblåsning eller en traditionell räddningsväst på 100 Newton

För några år sedan står då 14-årige William Ekstedt längst förut på segelbåten och ropar glatt till mig. I nästa sekund går båten på grund och William faller handlöst i spat framför båten. Hans uppblåsbara räddningsväst löste inte ut automatiskt. Han ryckte i snöret, men ingenting hände.

Det visade sig senare att patronen inte var inskruvad i sin hållare. Den låg lös i räddningsvästen! Detta visar på vikten av att man kontrollerar sin räddningsväst då och då. I slutet av artikeln finns en länk om hur det går till.

Nedan står Transportstyrelsens analytiker Jonas Ekblad och Sjösäkerhetsrådets chef Lars-Göran Nyström för en stor del av faktainnehållet.

Räddningsväst 150 Newton
Denna kategori västar är den med mest flytkraft. För hårt yrkesbruk finns i och för sig CE-västar på hela 275N. De används inom bland annat offshore- och fiskeindustrin, men knappast av fritidsbåtsbesättningar.

Det existerar 150-newtonsvästar med fasta flytmaterial men de är väldigt otympliga att ha på sig. Nästan alla 150-newtonsvästar är därför upplåsbara. 150-newtonsvästar är ett krav för att få havskappsegla i till exempel Gotland Runt.

De uppblåsbara västarna är gjorda för att vara smidiga att ha på sig när man är ombord. De värmer ingenting vilket är en fördel i varmt väder. När de är uppblåsta är de den typ av väst som har bäst möjlighet att vända bäraren rätt i vattnet och det går att flyta i ett stabilt ryggläge. Vändförmågan är dock inte hundraprocentig. Mycket kläder och eller sjöställ, som samlar luft, kan göra att en medvetslös person inte vänds rätt.

Västarnas stora volym gör att de försämrar möjligheterna att simma och klättra. Färgerna på flytkamrarna är orange eller gula och de har reflexer.

En del uppblåsbara flytvästar har en integrerad livsele vilket är en stor fördel vid koppling och lyft.

De uppblåsbara västarna är de, tekniskt sett, mest komplicerade västarna Se testfakta här *Klicka vidare*.  Därför rekommenderar vi dem inte till barn under 40 kilo. För att västarna ska fungera säkert krävs en kunnig och noggrann användare.

Västarna kan blåsas upp på tre sätt:

1. Västens blåses upp, helt manuellt, med hjälp av en munventil.
2. Halvautomatiskt. Ett ryck i en lina aktiverar en kolsyrepatron som blåser upp västen.
3. Automatiskt (finns inte på alla uppblåsbara västar). En automatik känner av att västen befinner sig i vatten och aktiverar kolsyrepatronen som blåser upp västen. Automatiken känner antingen av det omgivande vattentrycket eller reagerar på vätan. Det sistnämnda är vanligast.

Övertyga dig alltid om att:

• Kolsyrepatronen sitter ordentligt på plats och är operforerad.
• Eventuell automatventil sitter på plats och är i funktionsdugligt skick.
• Munventilen är säkert stängd. Annars försvinner kolsyran ut den vägen då automatiken aktiveras. Om något pillat i munventilens backventil med en penna, skruvmejsel eller liknande kan den ha gått sönder eller fastnat i öppet läge. Normalt töms luften ur via munventilen när västen packas. En liten hatt vänds då så att backventilen öppnar. Vissa äldre varianter av hattarna kan sitta kvar i ”öppningsläget” . Viktigt: Se till att hatten sitter rättvänd.

Tillsyn:

• Inspektera västen noga och se upp med tecken på slitage. Blås upp västen med munnen och kontrollera att den håller trycket i 24 timmar.
• Väg kolsyrepatronen. Dess vikt finns ingraverad och får inte avvika med mer än två gram.
• Byt förbrukningsdetaljer i automatuppblåsningsmekanismen så ofta som tillverkaren rekommenderar.
• Provbada för att se hur västen fungerar. Om automatupplåsningen aktiverats måste kolsyrepatronen och andra förbrukningsdetaljer bytas ut.
• En del producenter har byggt upp ett servicenät för sina uppblåsbara västar. Det är noga att man följer producentens servicerekommendationer.

Särskilt för uppblåsbara västar:

• Sätt inte på dig en jacka utanpå den ouppblåsta flytvästen. Om automatuppblåsningen aktiveras finns risken att bli svårt klämd om inte jackan går sönder.
• Dra inte åt västens remmar för hårt. När västen blåsts upp dras de åt en del och kan vara svåra att justera i vattnet. Detta är framför allt ett problem med lite äldre västar. Provbada med din egen väst för att se hur den fungerar i detta avseende. Detta och mycket annat talar för att uppblåsbara västar bör vara en personlig utrustning som kontrolleras och justeras till användaren.
• Blås inte upp västen med munventilen om kolsyrepatronen är på plats. Om patronen aktiveras finns risk att västen spricker om den redan innehåller luft.

De flesta båtvästar saknar övertrycksventil (till skillnad från dykarvästar). Flera modeller klarar ”dubbel fyllning” men inte alla. Särskilt med en äldre väst går det inte att vara säker på att den tål för mycket övertryck.

• Se till att västen sätts på på rätt sätt och att inte kragen är vriden
• Äldre, uppblåsbara västar hade en design som gjorde att automatuppblåsningen kunde aktiveras av stänk från sjön. Den överraskande uppblåsningen var i sig ett riskmoment. Dagens västar är bättre i detta avseende men de bör exempelvis stuvas så att inte vatten kan rinna in och aktivera västen.
• Kolsyrepatroner och automatventiler måste bytas/servas efter varje användning. Packa inte ihop en väst som varit aktiverad. Någon annan kan tro att den är fullt funktionsduglig då den i själva verket bara kan blåsas upp med munnen.
• Vid yrkesanvändning servas uppblåsbara västar minst en eller ett par gånger per år. Ändå har praktiken visat att den helautomatiska uppblåsningen inte alltid fungerar. Ofta är förklaringen någon form av handhavandefel. De upplåsbara flytvästarna kräver att användaren verkligen utför regelbundna inspektioner och service.
• Uppblåsbara västar är direkt olämpliga vid aktiviteter som jollesegling, vindsurfing och kanotpaddling. I de aktiviteterna är det vanligt med närkontakt med vattnet och att man till och med kapsejsar mer än en gång under en resa. Eftersom det inte är realistiskt att ladda om automatuppblåsningen under pågående färd är det endast västar med fasta flytmedel som är rimliga att använda. En 150N-väst har också så stor flytkraft att den försvårar möjligheterna att dyka sig fri från en jolle som lag sig upp och ner, som ett lock, över besättningen.