SXK gör säkerhetskontroll gratis
Närmare 10 % av räddningsvästarna hade inte fungerat tillfredställande
Lars-Gunnar Högberg, till vänster, får här en genomgång av sin räddningsväst av Stig Eriksson, auktoriserad av SXK. Först kontrolleras om gaspatronen sitter åtdragen som den ska.
Närmare 10 % av uppblåsbara och kontrollerade räddningsvästar hade inte fungerat som de ska enligt Svenska Kryssarklubben, SXK. En av anledningarna är att gaspatronen inte varit rätt åtdragen. Helt lösa patroner har också förekommit. Några lungor har inte varit täta och några västar kasseras på grund av ålder. SXK gör gratis service för sina medlemmar på uppblåsbara räddningsvästar. En säkring monteras så att gaspatronen inte kan gänga upp sig.
Dagen före Göteborgs båtmässa öppnade hade Svenska Kryssarklubben arrangerat en kväll i Uddevalla för kontroll av uppblåsbara räddningsvästar. ”Gaspatronen har en förmåga att gänga upp sig. Patronen sitter inte fast. Det kan föra med sig att räddningsvästen inte fungerar som den ska”, berättar Stig Eriksson som leder kvällens kurs.”
Totalt har vi kontrollerat över 1 500 räddningsvästar inom SXK. I cirka 8 % av dessa var gaspatronen inte åtdragen. När gaspatronen inte är åtdragen i botten på utlösningsmekanismens kan det bli så att nålen som ska göra hål i gaspatronen inte når tillräckligt långt för att trycka hål i patronen. Då blåser den inte upp räddningsvästen. Lös gaspatron som utlöser, men inte är åtdragen påverkar bärigheten eftersom lungan inte blir helt uppblåst. Därför monterar vi en säkring som gör att gaspatronen inte kan gänga upp sig”, berättar Stig Eriksson.
En säkring monteras. Den förhindrar att gaspatronen gängar upp sig.
I skrivande stund meddelar Stig Eriksson att han samma kväll kontrollerat 25 västar. Av dessa fick 6 stycken kasseras på grund av misskötsel och ålder. Några hade lösa tuber.
SXK har utbildat några personer som är auktoriserade att utföra arbetet. Först kontrolleras om gaspatronen sitter fast. Gör den inte det blir det en notering i statistiken. Cirka 8 % av alla räddningsvästars gaspatroner är lösa. Sedan kontrolleras utlösningspatronen (catrigde). De har ett bäst före datum. I många fall har det datumet passerats och en ny utlösare monteras.
Innan dess har mekanism kontrollerats. Ett viktigt moment är att den blanka muttern måste dras åt med en specialtillverkad momentnyckel. Den ska dras åt exakt rätt, varken mer eller mindre.
När detta är gjort blåses västen upp med luft från en pump. Sedan ska den ligga uppblåst i ett dygn. Under dygnet kommer trycket att minska ytterst marginellt, knappt kännbart, om lungan och mekanismen håller tätt. Känns lungan mjuk ska räddningsvästen repareras eller kasseras.
Gaspatronen kontrolleras genom vägning. Inte någon av de oanvända patronerna har vägt för litet.
Egna erfarenheter av räddningsvästar
Jag har badat med räddningsvästar där utgångsdatum passerats med tio år. De har trots det fungerat perfekt. Jag har bevittnat hur en 14-årig kille föll överbord från en segelbåt som långsamt grundstötte i lera. Grabben stod längst fram i fören och ropade glatt ”Hej Bengt, nu kommer vi” och sedan föll han som en fura framåt när båten stannade i leran. Grabben var simkunnig och det var mindre än tio meter till stranden. Hans tanke var när han låg under vattenytan ”Varför löser inte räddningsvästen ut”? Vid en kontroll efteråt visade det sig att gaspatronen låg lös i västen.
En morgon när jag kom ned till min förra motorbåt låg en räddningsväst utvecklad och utlöst i ruffen, men det var ingen luft i lungan. Det berodde med all sannolikhet på att gaspatronen inte var gängad i botten i mekanism. När fukten utlöste västen åkte all gas ut i båten utan att fylla lungan.
Utan grenband förlorar uppblåsbar räddningsväst en stor del av sin funktion. Medgrenband flyter huvudet högre.
Så här tänker jag
En uppblåsbar räddningsväst är en mekanisk produkt. Med flytväst vet jag att jag flyter. En uppblåsbar räddningsväst ska ha grenband för att fungera bäst. Det har hänt att personer åkt ur sin uppblåsbara räddningsväst (det har även hänt personer som använder flytväst utan grenband). En uppblåst räddningsväst har all luft och bärkraft på bröst och mage. Det är svårt att simma då och det kan vara svårt att klättra ombord med en uppblåst lunga på magen.
Ett annat scenario, som jag inte vill vara med om, är en båt som tar in vatten och räddningsvästen utlöser när jag är i ruffen, kanske för att hjälpa en annan person. Jag känner en före detta räddningsledare som tagit bort sin utlösare av just den anledningen. Han vill själv styra över när västen ska lösas ut genom att dra i knoppen.
Jag har under många år använt uppblåsbara räddningsvästar, även vid havsseglingar. Jag har gillat dem därför att de är så enkla att ta på och bära och de är inte i vägen. Numera använder jag uppblåsbar räddningsväst endast vid motorbåtsgång i skärgård. Givetvis har jag kontrollerat att tuben är åtdragen. Vid segling och till havs använder jag numera alltid en räddningsväst modell SAR eller Pilot från Baltic. De har dubbla grenband och en inbyggd livsele.
Gör egen enkel kontroll
Om du är ägare till en uppblåsbar räddningsväst, kontrollera att gaspatronen är åtdragen och att utgångsdatum på utlösningsmekanism inte passerats. Bada gärna med din väst någon gång för att känna hur den fungerar. Både gaspatron och utlösare finns att köpa i båttillbehörsaffärerna. De kostar drygt 150 kronor per styck. Information om hur räddningsvästen packas om kan man se på Baltics webbsida www.baltic.se .
Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.
