Är svensk båtindustri åter på väg att bli världsledande?
SSY AB bygger båt i 2 mm stålplåt som inte behöver bottenmålas
M 10,5 heter första båten som byggs av SSY AB i Gävle. Prototypens skrovtjocklek är bara 2 mm. och båten byggs i stålplåt.
Swedish Steel Yachts AB, SSY i Gävle, bygger första prototypen motorbåt i stålplåt som bara är 2 mm tjock. Försvaret, Kustbevakningen och sjöräddningen uppges vara mycket intresserade. Högglanspolerad botten gör mikrostrukturen så fin att ingen bottenfärg behövs. ”Båten blir extremt stark och lätt tack vare stålplåten SAF2507”, säger Pasi Kangas, Forskningschef vid Sandvik Materials Technology.
”Materialet är så starkt att optimala fartygsstorleken för 2 mm tjocklek ligger runt 50 meter långt tack vare patentets funktion”, säger ingenjör Håkan Rosén som har världspatent på hur man gör skrovet formstabilt.
Längsgående skeppsförstärkningar gör skrovet formstabilt. Dessa är patenterade. Notera också de något ovanliga spanten.
SSY AB i Gävle är ett familjeföretag. Pappa Håkan Rosén är ingenjör och uppfinnare och har hittat ett nytt sätt att använda Sandviks tunna rostfria specialstål. Varför inte bygga båtar i det, tänkte Håkan. Ett problem var hur man får skrovet formstabilt. I tjockare plåt, runt 6 millimeter, går det bra, men då blir skrov och överbyggnad tre gånger tyngre.
Det löstes genom Håkans uppfinning med längsgående skeppsförstärkningar som tar upp energin som annars skulle deformera plåten. En metod som han idag har världspatent på.
Tillsammans med AGA har man utvecklat en svetsmetod och robotsvetsar kan idag svetsa samman bitarna med en hastighet av upp till 10 meter per minut. För att svetsen ska hitta rätt används ett ljus på insidan av skarven.
Det var för cirka 3 år sedan som Håkan Rosén fick höra talas om specialstålet. Då började tankarna gro om det skulle vara möjligt att bygga båtar i det. ”Inspirationen var faktiskt Vikingaskeppen”, berättar Håkan Rosén. De 30 meter långa Vikingaskeppen är byggda i tunn bordläggning och den tog upp krafterna från vågornas tryck.
Hustrun Petra Rosén ansvarar för marknadsföringen. Sonen Rasmus Rosén är VD. Utöver familjen Rosén är ett drygt tiotal personer engagerade i företaget.
Varför inte kolfiber eller aluminium?
Kolfiber är ju både lätt och starkt. ”Varför bygger ni inte i kolfiber”, frågar jag Håkan Rosén. ”Kolfiber går det inte att beräkna tänjbarheten på. Sedan är kolfiber som ett papper, det går att riva sönder. Stålet är betydligt segare och det går att beräkna tänjbarheten”, förklara Håkan Rosén.
Aluminium är förvisso segt, men motsvarande båt skulle behöva vara 6 millimeter tjock i skrovet för samma hållfasthet. Dessutom kräver aluminium cirka tre gånger mera energi att tillverka än stålplåten.
Pasi Kangas på Sandvik berättar att genom att använda ett livscykelkostnadsprogram har Sandvik fått fram att ett kg aluminiumplåt kostar tre gånger så mycket energi som ett kg rostfritt stål att tillverka.
Pasi Kangas från Sandvik och Håkan Rosén SSY AB.
Mäta belastningar
På första tillverkade båten kommer det att monteras ett stort antal trådtöjningsgivare. Dessa kommer att mäta deformationer i skrovet.
Energimyndigheten har gett 4,2 miljoner i bidrag
Idén med en båt i Sandviks superstarka rostfria specialstål SAF2507 är att båten ska bli lätt och därmed energisnål. Sedan ska den bli vänlig mot miljön eftersom ingen bottenfärg behövs. Vid fem knops fart ska botten bli ren.
Botten är blankpolerad som en spegel. Jag fotograferar mot båtens undervattenskropp.
På min fråga om man testat att hänga ut en högglaspolerad plåtbit vid en brygga på västkusten och se hur om det växer och i så fall om det är enkelt att göra den fri från beväxning får jag svaret: ”Nej”.
Claes Lundström är båtens konstruktör.
Stålplåten är dock känd sedan tidigare och används idag bland annat i små rör inom oljeindustrin. Outokumpu Oy, som bland annat driver gamla Avesta järnverk, tillverkar idag stålplåten. Tanken var först att båten skulle göras i 1,6 mm tjocklek, men SSY skulle behöva köpa en så stor rulle stålplåt att det skulle räcka till båtar i flera år. Därför valde man 2 mm till första prototypen eftersom det materialet redan fanns på ”lösvikt”.
För Sandvik Materials Technology är denna materialtyp en miljardaffär och av stor betydelse för företaget.
Elasticitet finns i skrovet
Skrovet uppges kunna ha en infjädring på upp till cirka 10 mm utan att det ska bli någon buckla. Med andra ord ska skrovet kunna ta emot en hel del törnar mot kajer och botten utan att det blir bestående bucklor.
Plåtbitar levereras som ett pussel
De CAD-ritade plåtbitarna skärs ut med laser från en stor plåt, berättar båtens konstruktör Claes Lundström. De bitar som ska rundas bockas till. Sedan sätts de 200 bitarna till prototypens skrov och överbyggnad samman. De punktsvetsas då.
När det är gjort, och när förstärkningarna är på plats, helsvetsas båten. Fördelen med utskurna bitar är att precisionen blir oerhört hög. Bitarna är skurna med en noggrannhet på 0,1 millimeter. Det gör att alla båtar blir lika i alla mått och inredningen passar perfekt när den levereras.
Inredningen görs också i Gävle. Den levereras färdig och passformen är perfekt.
Inredningen i impregnerad björk
Inredningen tillverkas av Jensen snickeri i Gävle. Materialet är i ljus impregnerad björk som kommer från Organo Wood i Täby. Björken har impregnerats och uppges inte kunna brinna.
Drivlina
Prototypen M10,5, längd 10,5 meter och bredd 3,46, utrustas med två Vetus dieslar med axeldrift. Axlar med mera kommer också från Sandvik. Försvaret har önskemål om jetdrift. Första leveransen till privatpersoner kan ske omkring 2015. Fullt utrustad båt beräknas kosta cirka 4,5 miljoner.
Petra Rosén är marknadschef vid SSY AB.
”Vi har något riktigt stort på gång och vi tror att stålplåten SAF2507 kommer att slå ut både plast och aluminium vid tillverkning av båtar”, säger marknadsansvarige Petra Rosén vid SSY AB avslutningsvis vid pressträffen i bolagets lokaler i Gävle.
Läs mera här *Klicka vidare*
Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.
