Shetland – Orkney via Fair Isle

Vi, Lars Nyström och jag lämnar Lerwick på Shetland sen eftermiddag. Strax innan har vi ätit lunch tillsammans med Tobias Törnebohm, författare till boken Artisk feber. Under en längre seglats, när man har bestämd resrutt som man vill följa, blir det ofta och mycket motorgång. Antingen så blåser det rakt emot, och jag tycker inte om att kryssa på havet, eller så är vinden för svag. Vi går återigen för motor och kursen ligger mot lilla ön Fair Isle.

Ön är märkligt och vacker. Märklig därför att den är hög och alla ytor är släta och kuperade utom stupen ned i havet. Hela ön är täckt av grönt kortvuxet gräs. Där går får och betar. Det finns oräkneliga fåglar på och runt ön. Mest kända är Lunnefåglarna. Det finns inga träd. Ett fyrtiotal hus varav ett är en affär. Som alla platser har även denna ön mycket historia att berätta. Bland annat så nödlandade ett tyskt plan på ön under andra världskriget efter att ha blivit nedskjutet av engelsmännen. Det var ett väderspaningsplan. Piloten överlevde nödlandningen och har efter krigets slut besökt ön och sitt vrak vid några tillfällen.

En fågelstation med hotell finns på ön. Vi hade också turen att träffa 92 årige Stuart Tomson som satt och spann ullgarn vid en egenhändigt byggd spinnrock. Det visade sig att Stuart bygg 170 spinnrockar genom åren. Numera försöker han lära ut sin bygg- och spinnkonst till öns ungdomar, men han beklagade sig över det låga intresset bland dem.

Den som får förmånen att segla i dessa farvatten rekommenderas att göra ett besök på ön. Vi fick senare höra att dagen efter vi lämnat kom två Killer Whales (späckhuggare) insimmandes i hamnbukten. De jagade en säl och svallvågor uppstod i hamnen enligt ryktet.

Vi har sett Killer Whales på vår seglats. De är den största arten inom delfinfamiljen. Vi har även sett delfiner. Delfiner tycks vara helt opåverkade av att vi går för motor. De leker vid båten och simmar under oss mellan köl och roder.

Nykokt hummer är gudomligt gott. Vi har både kokat själva och köpt färdigkokt. Vid båda tillfällena och när vi åt nykokt krabba behövdes polygriptången för att krossa klorna. Således har verktygslådan behövts vid några tillfällen. Inte för någon reparation, men väl för att komma åt läckerbitarna i klorna.

12,6 knops fart in i en våg

Tidvattnen för med sig ett helt annat tänk än vad vi är vana vid från Östersjön. Det finns hamnar som är torrlagda två gånger per dygn. Andra har tillräckligt djup och flytbryggor. De senare är att föredra. Starka tidvattenströmmar finns vid uddar och vid sund. Tidvatten som möter vind eller uppgrundning gör ofta stora vågor. När vi lämnade staden Kirkwall på Orkney för att gå till Stromness hade vi en medström och navigatorn visade på en fart av 12,6 knop. I den farten möter vi en våg och det smäller i hela båten. En kaskad av vatten sköljer över oss. Det var en våg, den var som en mindre vägg, och efter den var det lugnt igen.

Utanför Stromness är det ett område på ett par tre sjömil som kokar när vattnet forsar fram och tillbaka. Rådet som hamnguider och lokalbefolkning ger är att undvika dessa vid vissa tider. Ett råd som vi nu lärt oss att följa.

 Birgitta Silfverhielm seglade iväg med gasten Anette Felleson från Stromnes på Orkney samtidigt som vi lade ut. Vi gick parallellt för motor med kurs mot Cape Wrath, Skottlands nordvästra hörn. Via VHF meddelar Birgitta oss att hon fått något i propellern, troligen delar av ett fisknät eller är det kelp? Hon säger också att hon ska dyka ned och försöka få bort det.

Vi ligger någon halv sjömil ifrån och givetvis vänder vi och lägger oss stand by bredvid hennes båt. Birgitta byter om till våtdräkt, tar på sig en cykelhjälm utan stoppning. Stoppningen har en flytande kraft och gör det svårt att dyka. Hjälmen är för att inte slå huvudet i skrovet vilket är näst intill oundvikligt att det sker eftersom båten rör sig i vågorna. Ett tiotal meter bakom båten ligger en fender och flyter som i sin tur sitter fast i båten.

Birgitta dyker ned och ser nu att det är en svart sopsäck som fastnat. Med hjälp av en båtshake lyckas hon rycka loss säcken. Vi applåderar och hurrar glatt åt hennes hjälteinsats.

Efter någon halvtimma är vi åter på väg. Vi har siktet inställt mot Stornoway på Hebriderna och Birgitta och Anette styr mot Ullapool på Skotska fastlandet.


Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.