Seglarförbundet och Båtunionen går samman?

Svenska Seglarförbundet (SSF) har 126 000 medlemmar som är anslutna genom 435 klubbar och 79 klassförbund. Klubbarna är organiserade i 17 distrikt, klassförbunden tillkommer. På toppen sitter en förbundsstyrelse, som årligen väljs av en Seglardag (förbundsmöte). Medlemsinformationen sker idag främst genom en avdelning i tidningen Segling samt på webben.

Svenska Båtunionen (SBU) har 170 000 medlemmar genom sina 900 båt- och hamnklubbar. Klubbarna organiseras i 26 förbund, fördelade över landet. Förbunden väljer en förbundsstyrelse. Samtliga medlemmar erhåller den egna tidningen Båtliv sex gånger om året. Upplagan på 147100 exemplar gör den till Europas största båttidning. Medlemmarna får också information via tidningens webbsida.

Av de sammanlagt 1 335 klubbarna representerande 296 000 medlemmar är ca 70 000 medlemmar anslutna till såväl SSF som till SBU. Vid en sammanslagning blir nettoantalet medlemmar cirka 230000, inklusive de som väljer att vara medlem i fler än en klubb.

Förslaget om samgående mellan de två organisationerna har kommit från Smålands Seglarförbund. Detta initierade bildandet av en gemensam styrgrupp mellan SSF och SBU. Styrgruppen fick till uppgift att ta fram en verksamhetsidé som nu presenteras på sju olika platser i landet.

Förslaget till ny verksamhetsidé går ut på att bilda ett gemensamt förbund som i två olika "ben" tar hand om kappseglingsfrågorna respektive främjandefrågorna. Det nya förbundet har i förslaget gemensam administration och kansli, tolv lokala distrikt samt ska vara anslutet till Riksidrottsförbundet (RF).

Klubbarna bildar distriktsförbunden som på årsmötet tillsätter förbundsstyrelse. Klassförbund och intresseföreningar kan också vara direktanslutna.

Intresset bland de ca 70 deltagarna var stort. 29 klubbar var representerade varav 20 stycken var anslutna till SSF och nio var anslutna till SBU. En av klubbarna var så kallat dubbelansluten, det vill säga ansluten såväl till SSF som till SBU. Klubbdeltagandet var inte representativt för fördelningen i landet, men kanske representativt för intresset bland de olika klubbarna.

Diskussionen tog fart nästan omedelbart och det ställdes många frågor. Flera av frågorna visade att frågeställaren hade satt sig in i problematiken och det var tydlig övervikt för att "seglarna" var de mest aktiva och samtidigt mest kritiska. I luften låg hela tiden en outtalad fråga - varför skall ett idrottsförbund för kappsegling, gå ihop med ett förbund som mest sysslar med hamnar och båtliv?
 
Varför är det bra att slå ihop SSF och SBU?
"Om vi blickar bortom 2013 så kommer SSF att tappa i antalet medlemmar om vi inte breddar basen för vår verksamhet" säger Lena Engström, ordförande i SSF, och fortsätter  "Alternativet är att vi måste skära ner på våra aktiviteter och minska stödet ut till klubbarna, men det är en utveckling vi inte vill se. Med ett samgående mellan förbunden kommer vi att bredda basen och öka möjligheterna till stöd för klubbarna, öka bidragsmöjligheterna från RF och anställa kompetens som stöd för våra klubbar och i våra aktiviteter."

Vad gör SBU? "Det är den vanligaste frågan jag får," säger Lars Afzelius, styrelsemedlem i SBU. "Många vet inte ens att de är medlemmar i SBU. När jag frågar om de inte får en tidning som heter Båtliv, så svarar de flesta - Jo, men jag viste inte att den kom från er..."

Lars fortsätter och deklarerar öppet: "Vi brister i identitet och har en väldigt otydlig profil. Skall vi fortsatt vara starka och representera alla medlemmar i remisser, lobbyverksamhet, med mera, så måste vi uppfattas som den stora organisation vi är och med tydlig identitet - det kan vi uppnå vid ett samgående med SSF."

Styrgruppen menar att ett nytt gemensamt förbund med fler än 230000 anslutna medlemmar kommer att få betydligt större tyngd som remissinstans. Med gemensam administration kan kostnader minskas och i stället kan intäkterna användas för stöd och aktiviteter i klubbarna.
De öronmärkta bidragen som SSF får, för bland annat elitsatsningar, kommer fortsatt oavkortat gå till seglingen. Idag har kanslierna tillsammans cirka tio tjänster, omräknat till heltidsanställda. Vid en sammanslagning räknar styrgruppen med att minst fyra tjänster kan användas för lokalt stöd och support.

Tanken är att kunna ha specialistkompetens tillgänglig ute i landet. Vid nuvarande utdebitering blir den tänkta gemensamma omsättningen ca 31 Mkr. En grundläggande idé i arbetet är att det skall vara samma avgifter för klubbarna i hela landet. Detta innebär att några klubbar får något lägre avgifter och andra får något högre. Om man kalkylerar med samma totala intäkt från klubbarna efter sammanslagningen, som idag, uppgår förbundskostnaden för den enskilde medlemmen till cirka 70:- per person, plus cirka 20:- per person till distrikten.

Effekten av samgåendet skall vara att klubbarna/föreningarna skall få ett ökat stöd för sin verksamhet i såväl aktiviteter som vid konsultationer. "Klubben är målgruppen för ökat stöd" säger Lars Afzelius och Lena Engström understryker "Föreningsstödet är det viktigaste, det skall vara support vid dörren."

Strukturer behöver förändras när omvärlden förändras
Mina egna synpunkter:
Omvärlden förändras och det blir allt svårare att rekrytera ideella krafter till klubbar, distrikt och förbund. Skall uppsatta mål nås och visioner förverkligas, kan vi inte bara förlita oss på ideella arbetsinsatser. Det måste till en viss mängd avlönade tjänster.

SSF-distrikten och SBU-förbunden behöver också förändras för att kunna verka rätt i en framtid. Exempelvis så fungerar "makten" i SBU så, att ett enda lokalförbund kan näst intill ensamt driva igenom eller förkasta beslut vid SBU:s årsmöte. Det är Saltsjön-Mälarens Båtförbund (Stockholm) med sina 51 500 medlemmar som i dagens struktur nästan ensamt kan styra hela Sveriges inriktning vad gäller SBU:s verksamhet. Det är inte samma förhållanden inom SSF, men en ny gemensam distriktsstruktur kommer säkert segelklubbarna och de enskilda medlemmarna positivt tillgodo på många håll.

Hur går processen vidare?
Frågan är hur processen om en sammanslagning kan gå vidare? Förslag till sammanslagning kommer att tas upp nu i mars, på respektive förbundsmöten. Då är det viktigt att hela "Båtsverige" har tagit ställning. Men hur skall det gå till? De enskilda medlemmarna i klubbarna, vet knappt vad förslaget handlar om.

Det verkar som om informationen har nått seglarna bättre än det övriga båtfolket. Men tyvärr verkar det också som om kappseglarna inte vill blanda sin kultur med vanligt båtfolk, med de som inte tycker att kappsegling är det viktigaste här i livet. Man ser till det man har idag, men man kanske inte har upptäckt hotet om morgondagens minskande bidrag.

Inom SBU är det enbart distriktsförbunden som har rösträtt. Skall ombuden då rösta för att de stolar de själva sitter på skall ommöbleras? SBU är en jättekoloss med väldigt lågt medlemsinflytande och rigid organisation. Förbundet har samtidigt stora resurser, bland annat genom sin tidning Båtliv. Genom ett samgående med SSF kan de skaffa sig en tydlighet de inte har idag.

Kulturer och "backspegelsyn" är de största hoten mot ett JA vid kommande förbundsmöten. Det är synd, för det enda beslut som skall fattas nu är att ge styrgruppen fortsatt mandat. Jag som både är kappseglare och motorbåtsentusiast skulle välkomna ett JA, så att styrgruppen kan gå vidare med förslagsarbetet.

Läs mer om SSF. *Klicka*

Läs mer om SBU. *Klicka*

Läs broschyren "Tillsammans skapar vi det goda båtlivet ... och når de bästa resultaten" *Klicka*

Länk till presentationen vid infoträffen. *Klicka*

Kommentera gärna, underteckna med för- och efternamn samt bostadsort.