Garmin 7410 i långtidstest

Nya navigatorer är byggda för att kopplas till ett nätverk. Det är först då vi får ut allt de kan göra. Det gäller inte bara Garmin, utan även B&G-instruments, Furuno, Lowrance, Simrad och Raymarines navigatorer. Nätverket heter NMEA 2000.

Jag gillar tänket bakom Garmins navigatorer och övrig utrustning som till exempel autopiloten, VHF och AIS. Det är relativt enkelt att förstå menyerna och funktionerna. Det är viktigt, jag ställer som krav att en navigator ska fungera med de vanligaste funktionerna utan att jag behöver plocka fram en instruktionsbok. Tyvärr tycker inte jag att det gäller alla andra fabrikat.

”Vi har satsat mycket på användarvänlighet”, säger Pontus Fernström, marknadschef i bland annat Europa för Garmin. Pontus Fernström har berättat för mig att Garmin har sneglat mycket på hur vi konsumenter använder våra mobiltelefoner och gjort användarfunktioner utifrån det.

Allt i nätverket
Under mina tester av 7410 har jag även haft VHF, AIS, autopilot, logg, ekolod, stereo med radio och vidinstrument kopplat till nätverket. Navigatorn kan visa information från alla dessa enheter. När det gäller stereon kan jag sätta på och stänga av FM-radion, justera volym och göra andra inställningar direkt i navigatorn. Eftersom nätverket inte är kopplat mot internet sker streaming av musik från till exempel Spotify via telefonen.

Sänder WIFI
Garmin 7410 sänder via WIFI all information till min surfplatta eller telefon via en app som heter Garmin Helm. Jag ser både sjökort och radarinformation med mera i surfplattan var som helst i båten. Praktisk när någon annan står till rors eller autopiloten styr. Denna funktion gör att det inte finns någon anledning att köpa två navigatorer om jag skulle vilja ha en extra vid navigationsbordet.

När jag har haft praktiska radarkurser ombord har minst fem enheter (surfplattor och telefoner) varit uppkopplade samtidigt mot navigatorn och det har fungerat bra.

7410 som navigator
Den tio tum stora bildskärmen täcker mitt behov. Jag kan se två sjökortsbilder samtidigt eller till exempel radar och sjökort. Det och ovan nämnda WIFI funktion finns nu även hos andra fabrikat, men det jag gillar hos Garmin är hur enkelt det är att växla mellan olika förval. Det finns några flikar som tillexempel sjökort, radar och kombinationer. Under dessa kan jag sedan göra egna förinställda mallar. Jag vill till exempel ha en sjökortsbild när jag går för motor, en annan när jag seglar (då med vindinformation), en tredje när jag går i en rutt, ytterligare en annan vid radarnavigering med flera.

Tyvärr är det inte enkelt att namnge dessa mallar. Här bör Garmin tänka till så att det går att byta namn på mallarna direkt i till exempel menyn kombinationer och inte som nu via ytterligare en funktion som heter Smart mode. Jag ska erkänna att jag inte lyckats lära mig att på ett enkelt sätt namnge mina mallar trots att jag haft två säsonger på mig.

Inte någon gång har jag sett positionen hoppa eller att navigatorn låser sig. Vissa funktioner har inte fungerat helt korrekt i början, men då har det visat sig att jag inte haft den senaste programvaran installerad. Ett tips är att hålla reda på när nya programuppdateringar kommer och installera dessa. Inte minst gäller det nya navigatorer som släpps på marknaden innan de är riktigt klara.

I sommar har jag ofta praktiserat att lägga en rutt för dagens seglats. I Garmins navigator är det enkelt. Jag klickar på slutmålet och navigatorn lägger fågelvägen en linje till där jag är. Genom att dra fingret från slutmålet utmed linjen kan jag styra rutten förbi öar och andra farligheter och lägga till nya girar.

Jag spar inte på rutter. Navigatorn ritar ett spår hur jag åkt och det räcker för mig. Spåret kan anpassas så att punkterna inte ligger alltför tätt. Då finns sommarens seglats kvar. För min del gick den från Stockholm och norrut utmed finska västkusten till Torneå och svenska kusten ned till hemmahamnen.

Till en början irriterade jag mig på att sjömärkena som utmärker grund var små på sjökortsbilden. De går att göra större och då blev det bättre.

Jag tycker också att det är lite fånigt att vattentemperaturen visas i hundradelar. Det räcker gott med tiondelar. En temperatur på 19,59° kan skrivas 19,6°. Temperatur, logg och ekolod kommer från givaren Airmar. Anledningen sägs vara att för fiskare är temperaturen viktig, och det är bland fritidsfiskarna som Garmin har sin överlägset största marknad. Jag tror dock inte riktigt på att någon hundradels grad är avgörande för om fisken ska hugga på kroken eller inte.

Si och så med terminologin
Garmin har i över tio års tid envisats med att kalla båtens kurs, den stävade, för riktning. Det är fel. Riktning är vinkeln mellan långskeppslinjen och ut till ett föremål. Sedan heter det gir på sjön, inte sväng. Detta och några andra översättningsmissar är påtalat och förhoppningsvis får vi se en uppdatering av några termer till nästa säsong.

Testa och fråga på båtmässor
Båtmässor är ett bra ställe att titta på navigationsutrustning och trycka sig fram i menyer. Det ska vara begripligt att göra de nödvändiga och enkla funktionerna. Min uppfattning är där att Garmin har kommit längst i användarvänlighet. Det gäller inte bara navigatorn, det gäller även autopiloten, VHF, AIS med mera. Det mesta klarar jag på en gång, några saker har varit svårare. Det kan till exempel gälla kalibrering av loggen som inte är Garmins egen. När jag väl förstod och hittade listan över olika givare i nätverket var det enkelt att göra kalibreringen trots att givaren är av annat fabrikat.

Att bildskärmen syns bra i solljus och är av touchmodell är självklara saker idag. Jag gillar också möjligheten att enkelt kunna få ljus på bildskärmen om jag har stängt av navigatorn när det är mörkt, till exempel efter en kvällssegling. Nästa morgon startar navigatorn med mörk skärm, men genom att trycka ett par gånger på on- knappen så blir skärmen ljus igen. Jag använder inte automatisk ljusreglering, jag tycker full ljusstyrka är bästa alternativet under dagtid. Automatisk ljusreglering har en tendens till att göra skärmen mörk om en hand kommer nära sensorn.

Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.