Blybatterier har vi haft sedan urminnes tider. De är tunga, tar lång tid att ladda upp och räcker oftast inte till i dagens båtar. De är känsliga för överladdning och för att laddas ur för mycket, helst inte mer än till 50 %. Fördelen är att blybatteriet är tämligen överkomliga i pris.
Litiumbatteriet har många fördelar framför blybatteriet, men det gäller inte priset och jag återkommer till det. Litiumbatteriet väger bara en tredjedel av blybatteriet, de klarar att laddas ur tills det bara återstår 10 % och de kan snabbt laddas upp.
De första typerna av Litiumbatterier kräver att det finns elektronik omkring som kan styra laddningen till de enskilda cellerna. Vidare att man har speciella laddare och att man har ett underspänningsskydd monterat. De nya Litiumbatterierna kan ersätta ett blybatteri direkt utan att man behöver tänka på kringinstallationen för själva batteriet. All elektronik är inbyggd i batteriet. Man lyfter ut sitt blybatteri och sätter ner Litiumbatteriet och ansluter. Klart!
Det finns olika typer av Litiumbatterier. De vanligaste är Li-Ion och LiFePo4. Li-Ion är vanligast i datorsammanhang och mobiler medan LiFePo4 lämpar sig bättre för större installationer. LiFePo4 har en cellspänning som gör det lämpligt att ersätta blybatterier utan krångligheter. För att öka förvirringen ytterligare finns det batterier på marknaden som heter Li-Ion, men som innehåller LiFePo4-celler. Det gäller därför att noga läsa specifikationen.
Det ska också finnas elektronik inne i batteriet som kan balansera laddningen mellan cellpaketen och förhindra både överladdning och total urladdning. Billiga batterier saknar ofta denna styrelektronik som är absolut nödvändig. Elektroniken finns att köpa och koppla till, men då ska man vara väl insatt i funktioner samtidigt som det blir väldigt mycket sladdar överallt.
Det finns lite småsaker att tänka på runt om i båten som indirekt är kopplat till ett batteribyte.
Att ladda ett blybatteri är som att fylla ett vattenkärl med en slang som är ansluten i botten. Ju mer man fyller, desto mer blir mottrycket och att få i de sista 10-15 % krävs ett högre tryck, dvs högre spänning. Trycker man på för mycket trycker man sönder ”locket” och man förstör batteriet. Därför lämnar en generator inte högre laddspänning än 13,6 V. En modern batteriladdare går högre upp i spänning men avbryter laddningen när den anser att man laddat fullt.
Att ladda ett Litiumbatteri är som att fylla samma vattentank från ovansidan. Det rinner lika starkt hela tiden tills tanken är full och ”slangen” stängs av elektroniken runt batteriet.
Det är sällan man laddar ett blybatteri med högre ström än 20-30A varför större generator inte löser laddproblemet. Man kan sätta in en extra ”tryckpump” som t ex Ctek DC/DC-laddare, men med Litiumbatterier, som glatt slurpar i sig den ström den kan få, är en större generator att föredra, om motorns storlek och generatorrem tillåter det.
Ett Litiumbatteri på 90 Ah som laddats ur till 90 % kan laddas upp på bara en timme, men då behövs en laddare som kan lämna 80A. Vill man använda motorn för att ladda batteriet ska generatorn kunna lämna denna ström. Har man en liten motor och om man monterar en starkare generator, är risken att belastningen blir för stor.
Generatorremmen kan börja slira eller motorn mer eller mindre stannar om man inte ökar varvtalet ordentligt från tomgång. Byter man generator till en betydligt större rekommenderas att man även byter remskivor då den ursprungliga kilremmen inte orkar med att överföra den kraft som behövs för att dra runt den kraftigare generatorn. Även elkablarna måste ses över, de är sällan dimensionerade för 50-80A kontinuerligt.
När ett blybatteri laddas ur sjunker spänningen efterhand. Man kan därför i viss mån utläsa laddningen bara genom att titta på en voltmeter. Ett Litiumbatteri behåller samma spänning tills det nästan är helt tomt och då sjunker den snabbt.
Dagens batterier har ibland blåtand så man kan övervaka laddningen i sin mobil eller i surfplattan. Som tillbehör säljs också en separat visare som anslutes till batteriet. Har batteriet inte möjlighet till detta rekommenderas på marknaden förekommande batterimonitor, till exempel den från NASA.
Nackdelen med Litiumbatterier då? Ja, det är priset. Visserligen har priset sjunkit sedan de allra först kom ut på marknaden, men för ett 90Ah-batteri, vilket motsvarar 150-180Ah för bly, får man betala cirka 20 000 kronor för. Utlovad livslängd är 5 000 cykler, vilket motsvarar 15-20 års drift. Ska man dessutom göra en översyn av generator, remskivor och eventuellt byte av elkablar samt lägga till batteriövervakning drar det till med ett antal tusen till.
På mässan visade Sellpower ett 90Ah Litiumbatteri som direkt kan ersätta ett 150 Ah blybatteri. Säljs av de ledande båttillbehörsaffärerna.
www.sellpower.se
Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.
