VHF/SRC mars 2023

Montering av värmare och olika värmekällor ombord

Wallas 22 Dt blev vårt val av ny båtvärmare


Text & bild: Bengt Urtterström 2012-06-11

De gamla luftledningarna gick att stoppa in i de nya något grövre. De ligger omlott cirka 20 centimeter. Det förenklade vår installation.

De gamla luftledningarna gick att stoppa in i de nya något grövre. De ligger omlott cirka 20 centimeter. Det förenklade vår installation.



Wallas 22 Dt är en finsk varmluftsvärmare. Den ersätter den 30 år gamla Webastovärmaren. Här berättar vi om vårt val, om olika typer av värmekällor ombord och om monteringen.


Värme ombord kan man få på många sätt. Värmaren kan vara vattenburen eller av varmluftstyp. Det finns också värmare som går att koppla till spritkök eller värmare som ser ut som en hink och eldas med T-blå. Värmare kan också drivas av gasol.

Gemensamt för dem alla är att man vill att de ska fungera när man trycker på ”startknappen”, den ska vara tysta, energisnåla, inte lukta och vara säkra.

Vattenburet värmesystem
Ett vattenburet värmesystem har sina fördelar. Det cirkulerande vattnet från motorn kan värma elementen under gång. När motorn inte är i gång kan dieseldriven värmepanna värma vattnet som sedan cirkulerar runt i elementen.

Kompletterar man med en elpatron har man tillgång till ett värmesystem som är helt tyst och mycket driftsäkert under förutsättning att man har tillgång till ”landström”. I vår motorseglare har vi ett vattenburet värmesystem. Elpatron inköptes på en husvagnsfirma för drygt tio år sedan och den fungerar utmärkt fortfarande. Installationen är enkel. Det som brukar vara ett problem är att bli av med luften i systemet.

Nackdelar är att flytande vätska cirkulerar i båten. Det kan bli läckage. Det torkar inte heller upp på samma sätt som en varmluftsvärmare gör. Å andra sidan har man eftervärme från elementen tills de svalnat.

Wallas 22 Dt
Till projektbåten, en HR 352, valde vi en varmluftsvärmare. Sedan tidigare fanns det dragna luftslangar och dessa kunde användas trots att dimensionen inte är exakt lika stor. Den gamla Webastons värmare hade luftslangar på 72 mm medan Wallas har 75 mm. Vi löste det så att de äldre slangarna träddes i de lite större rören. De ligger i omlott cirka 20 cm. Synliga skarven tejpade vi med aluminiumtape. Vi använde samma tape som man har till att tejpa isoleringar i motorrum.

Varför Wallas?
Vi gillade att den anses vara den tystaste och mest energisnåla värmaren. Strömförbrukningen uppges vara 0,6 till 0,9 ampere. Motsvarande Webasto förbrukar mellan 1 till drygt 2,3 Ampere.


Bara ett nytt hål behövde jag borra. Här kommer ledningen som suger luft från ruffen att ligga.
Bara ett nytt hål behövde jag borra. Här kommer ledningen som suger luft från ruffen att ligga.

Värmaren har två utblås av varmluft. Dessa fördelas med det ena till akterruffen och det andra till salongen med skarv till förpiken.

Sedan har den två luftintag. Det ena tar luft utifrån och det andra suger luft från salongen. Det gör att fuktig luft sugs ut och värms upp innan den kommer tillbaka i båten. Här kommer vi dock att komplettera med en ljuddämpare på insugningsröret från salongen. Det är ett dominerande ljud när värmaren går.

Värmaren kan även användas som ventilationssystem. Då blåser den luft som inte värmts upp.

Formatet passade också bra i båtens maskinrum. Sedan blir det ju inte sämre av att den såldes på ”kampanj” under våren i ett paketpris för 17 581 kronor. Ordinarie rekommenderade pris är 20 683 kronor.

Starta med en app
En extra finess är att värmaren går att starta miltals från båten via en telefonapp. På samma app kan man ställa temperaturen. Appen ser likadan ut som värmarens ordinarie panel och fungerar på samma sätt. Vår budget tillät inte ett köp av denna extra finess som kostar närmare 2000 kronor. Fast vi hade gärna haft den eftersom vi gillar ny teknik och redan har de rätta telefonerna.

Montering
Det är lätt att montera värmaren. I princip så handlar det om att montera värmekaminen, dra avgasröret och värmerör. Sedan ska el dras och en bränsleledning monteras från tanken till värmaren. Klart. Nåja.

Det är inga svåra jobb. Största tidstjuven är funderandet över hur och var värmerör ska dras och hur avgasröret ska komma utanför skrovsidan. Sedan tar arbete som vanligt betydligt längre tid än man tänkt sig.

Avgasslangen
Avgasröret är 28 mm i diameter. Den är av mjuk metall. Utanpå den träs ett luftrör i 45 mm diameter. I det yttre röret hämtar värmaren sin förbränningsluft. Båda rören slutar i skrovgenomföringen. Om det skulle bli hål i avgasslangen skyddar det yttre röret avgaser från att komma in i båten.

Dessa båda rör bör inte överstiga 2 meter i längd. Vid vår montering blev de knappt 2,5 meter långa. Vi de tillfällen som vi kört värmaren har det inte vållat något problem. Anledningen till att det blev längre än föreskrivet är bland annat att vi ville försäkra oss om en rejält tilltagen svanhals eftersom skrovgenomföringen sitter i bordläggningen. Vid segling och krängning vill vi inte riskera att vatteninträngning sker den vägen.

Det finns en skrovgenomföring som är avsedd för montering i skrovsidan. Den modell vi har är i första hand avsedd för montage på akterspegeln. Vi tror dock att det fungerar bra ändå.

Vår reservplan är att, om vi vet att det blir en blåsig dag, så kan vi sätta en bit Jesustape (silvertape) över genomföringen.

Elledningarna
Medföljande elkablar var inte tillräckligt långa för oss. Vi skarvade med ytterligare 4 mm kabel, men det visade sig vara för klent. Värmaren ville inte starta på grund av för stort spänningsfall. Det gick dock bra när batteriladdaren var inkopplad. Vi har nu bytt och har 6 mm kabel från strömkällan till värmaren. Då startade värmaren utan problem trots att batterierna inte laddats under mellantiden. Klena kablar är ofta ett problem när det gäller värmare och kylar.

Tilläggas bör att vi misstänker att våra batterier inte är av piggaste modell.


Manöverpanelen

Manöverpanelens placering styrdes av förra ägarens borrade hål i båten. Till höger i bild är elcentralen med öppen lucka.
Manöverpanelens placering styrdes av förra ägarens borrade hål i båten. Till höger i bild är elcentralen med öppen lucka.

Manöverpanelen monteras på ett ställe där det sedan tidigare fanns ett par större borrhål. Det styrde valet av plats. Medföljande signalkabel är 6 meter och det räckte för oss. Denna går att förlänga.

Utblåsventiler

Dessa utblås har ett reglerbart luftspjäll bakom gallret.
Dessa utblås har ett reglerbart luftspjäll bakom gallret.

Vi bytte till Wallas luftutblåsventiler. Dessa har ett spjäll som man kommer åt om frontgallret lyfts bort. Luftblåsventilerna passade i de gamla hålen. På ett ställe fick jag ta till en rasp för att göra hålet något större.

 


Bränsleledning

Värmarens stigarrör, det övre rostfria i bild, är något kortare än stigarröret för motorn. Det är för att vi inte ska riskera att värmaren gör slut på all diesel. Det ska alltid finnas diesel kvar för att starta och köra motorn.

Värmarens stigarrör, det övre rostfria i bild, är något kortare än stigarröret för motorn. Det är för att vi inte ska riskera att värmaren gör slut på all diesel. Det ska alltid finnas diesel kvar för att starta och köra motorn.



Värmaren tar sin diesel från egen ledning i separat hål i dieseltanken. Vi kunde använda den gamla värmarens hål i den manlucka som den satt i.

Jag borrade hålet något större. Enligt anvisning ska det vara cirka 25 mm, men vi nöjde oss med 20 mm. Vi kommer ändå att kunna ta upp sugledningen utan att behöva lyfta ur motorn.

Ett medföljande bränslefilter monteras på ledningen direkt efter stigarröret i tanken. Vid första start gäller det att hålla bränslefiltret uppåt så att luftblåsan försvinner.

Under gång
Värmaren är avsedd att kunna användas under gång. Den tål krängning, men det permanenta viloläget ska inte överstiga 5 graders lutning. Vårt skott som värmaren monterades på lutar knappt 20 grader. Jag löste problemet genom att såga till ett par kilar med drygt 15 graders lutning och nu hänger värmaren rakt mätt med ögonmått.

Lätt att starta
Värmaren startas genom att hålla ”onknappen” intryckt i minst 3 sekunder. Sedan sköter den sig själv. På vredet kan värmen regleras steglöst från 1 till 5.

Avstängning är lika enkel. Samma knapp trycks in i minst 3 sekunder och sedan startar avstängningsproceduren. Kom ihåg att bryt inte strömmen till värmaren före den har stängt av sig helt.

Ett klickljud hörs när värmaren går. Det är bränslepumpen som ger värmaren en sup. Huruvida det klickljudet kommer att störa nattsömnen är för tidigt att säga. I skrivande stund är motorrummet inte färdigisolerat och vi har ännu inte sovit i båten.

Å andra sidan sover jag ogärna med en värmare på. Kanske gammaldags tänkt, men jag sover bäst när det är svalt under ett varmt täcke. Och då vet jag att varken el eller diesel förbrukas. Sedan är det lätt att starta värmaren på morgonen om det behövs. Den varma luften värmer fort salongen och hytterna.

Fakta från fabrikanten
Effekten är 2,2 kW.
Dieselförbrukning 1 till 2 deciliter (0,1 – 0,2 liter) per timma. Strömförbrukning vid maxläge 0,9 Ampere, vid normaldrift 0,6 Ampere.
Uppvärm luftvolym ska vara inom intervallet 54 till 72 kubikmeter.

Här finns en länk där man får hjälp med valet av storlek på värmare till sin båt.
*Klicka vidare* Andra fabrikat har motsvarande hjälp.

Värmaren säljs av bland andra Hjertmans.


Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.


Kommentera Tipsa en vn Skriv ut