Stockholms flytande båtmässa 2011 - för sista gången?

Det pågår två flytande båtmässor i Stockholm idag. På torsdagen öppnade Stockholms flytande båtmässa i Wasahamnen. Idag, fredag, är det premiär för nya Allt på sjön i Gustavsberg. Summa två båtmässor som konkurrerar om publik och utställare. Ingen tycks hittills vara någon vinnare. Utställare tycker synd om besökarna och besökarna vill helst ha allt på samma ställe.

Stockholms flytande båtmässa har några guldkorn, men det är betydligt färre båtar än vad vi är vana att se. Torsdagens premiärdag får närmast betraktas som folktom. Premiärdagen brukar dock vara relativt glest besökt, men mässgeneralen Picko Troberg är inte orolig. "Fredag till söndag har vi alltid haft många besökare."

SegmoPelle, som egentligen heter Lennart Pettersson, stack upp huvudet ur en Segmo 31. "Vi har byggt en gubblucka", säger han och ler.

Det var länge sedan Segmobåtar visades på någon båtmässa. Segmo har sålt sig själv genom sitt goda rykte. Båtarna byggs i Björkagård strax norr om Uppsala. De är smala, har vasst skrov och går väldigt fin i sjön. "Stockholmare med skärgårdsställen älskar våra båtar", säger SegmoPelle.

SegmoPelle förklarar närvaron på mässan med att "vi vill visa att vi fortfarande finns kvar." "Men gubbluckan, undrar jag, vad menar du? SegmoPelle ler och förklarar: "Vi bygger så bra båtar åt våra kunder att de inte vill sälja dem, men kunderna blir äldre och allt mer oviga. De känner sig otrygga när de går på skarndäck. Nu har vi löst problemet med en gubblucka. På befintliga båtar sågar vi upp ett hål och monterar modulen med trappa och lucka mitt i båten. Då blir det tryggare att gå fram på fördäck och man slipper gå utmed skarndäck. Det är fortfarande samma båt, men gubbanpassad", säger SegmoPelle.
På min fråga om idén vuxit fram efter det att även SegmoPelle blivit äldre och "stelare" med åren får jag ett medhåll i form av ett leende.

"Det finns friska träbåtar och det finns objekt", säger Anders Vaernéus på Anders Båthus. "Det har tidigare inte varit någon större prisskillnad på friska träbåtar och objekt, vilket inte rättvist återspeglat respektive värde. Många ägare har lagt ned ett enormt arbete och mycket pengar på att renovera sina träbåtar. Det är inte rimligt att dessa renoverade båtar ska säljas till underpriser och det börjar även kunderna förstå. Där ligger förklaringen till att friska träbåtar kostar mera än renoveringsobjekt", förklarar Anders.
Hur ska jag veta om en träbåt är frisk då? Anders förklarar: "På Anders Båthus går vi igenom båtarna. Vi tittar efter i vilket skick de är, vi ser om det finns röta och värdet sätts efter båtens skick. Sedan gör vi en dokumentation om båtens historik. Allt detta får kunden med sig när de köper en båt via oss, berättar Anders.

Mellan 1995 och år 2000 såldes det cirka 7 - 800 träbåtar utomlands. "Tack och lov för det", säger Anders. "Det får du förklara", säger jag. Anders: I Sverige finns det mängder med fina träbåtar, problemet är att hobbyentusiasterna inte hinner ta hand om alla. De som säljs utomlands vårdas i de flesta fall väldigt bra och de lever vidare. Värdet på en fin träbåt består och det är en bra investering, säger Anders Vaernéus.

Anders Vaernéus vet vad han talar om. Få kan så mycket om våra svenska träbåtar som Anders. Det är inte för inte som han är chefredaktör för tidningen Klassiska träbåtar. I Anders familjen finns också träbåtsmuseet Museihuset vid Göta Kanal mellan Linköping och Motala.

En av premiärbåtarna är nya Arronet 35 ci - en båt med delat skrov och en teknisk lösning som ger två fördelar - dels mycket låg ljudnivå i kabinen och dels luftsmörjning av skrovets akterparti.

DagensBåtliv.se träffade båtbyggaren Niklas von Arronet som berättade att man genom en delning av skrovet tvärskepps, akter om kabinen, har uppnått två fördelar - mycket låg ljudnivå i kabinen samt ekonomisk bränsleförbrukning genom att aktre delen av skrovet är utformat i två steg med mellanliggande luftspalt. Skrovhalvorna är sammanfogade med gummidämpat bultförband.
Spalten mellan skrovhalvorna är cirka 70 millimeter bred och låter luften sugas ned till botten och smörjer därefter aktre skrovhalvan.
Vid marschfart runt 27 knop är ljudnivån i kabinen låga 70 dB och en bränsleförbrukning på ca 1,8 liter per sjömil för den 6 ton tunga 35-fotaren.

Arronet 35 ci är i standardutförande utrustad med Volvo Penta D6 på 370 hk och toppar ca 34 knop. Prislappen ligger runt 2,7 Mkr och båten kan anpassas efter varje kunds speciella önskemål. Båten är under CE-certifiering för kategori B.